Första numret av tidningen Militär historia, med tidigare pansarofficeren Marco Smedberg som chefredaktör, berättar bland annat om Nazitysklands anfall mot Polen och om det gamla svenska stridsflygplanet Flygande tunnan. Erik Osvalds, vd för förlaget Historiska media i Lund som ligger bakom tidningen, förklarar att innehållet kommer att röra sig mellan militär strategi och soldaternas och de drabbades perspektiv.

–I krig ställs allting på sin spets, med hjältemod, liv och död, kärlek och hat. Det finns en tydlig dramatisk struktur och det skapar intressant läsning.

Historiska media började ge ut tidningen Populär historia 1991, som ett svar på en historieboom som bland annat visade sig i jätteframgångarna för Peter Englunds bok Poltava. 2005 följde förlaget upp med den bredare tidningen Allt om historia. Att de nu satsar på ytterligare en, mitt under en lågkonjunktur som slår hårt mot många medieföretag, är inte konstigt. Antalet historieintresserade läsare växer stadigt och på Pressbyrån ökade försäljningen av svenska populärhistoriska titlar med 18 procent från 2007 till 2008.

–Historietidningarna har lyckats med något som är väldigt svårt inom magasinvärlden, nämligen att hitta en ny målgrupp. Många av läsarna är män födda på 1950- och 60-talet och det är en grupp som inte har haft någon egen tidning som vänder sig till just dem, säger medieanalytikern Olle Lidbom, som driver mediebloggen Vassa eggen.

Han menar att historietidningarnas kristålighet beror på en köpstark läsekrets, på att intäkterna kommer från prenumerationer snarare än konjunkturkänsliga annonsörer och på läsarnas sug efter tillbakablickande, trygg läsning i kristider.

–Allt fler tidningar söker sig mot nostalgi just nu, från skateboardtidningar till biltidningar. Det såg man även under den förra lågkonjunkturen.

Militär historias läsekrets kommer att bestå av ungefär 90 procent män, enligt Historiska medias uppskattning. Förlagets andra tidningar läses av omkring 60 procent män.

–Vid en första anblick tycks tidningarna rikta in sig på historia som vita, medelålders medelklassmän kan relatera till. Det handlar mycket om andra världskriget, upptäckare, ingenjörer och manliga hjältar, säger Bodil Axelsson, kulturforskare vid Linköpings universitet som har studerat läsare av populärhistoria.

–Samtidigt skapar kvinnliga läsare egna sätt att identifiera sig med den historia som skildras i tidningarna. Historien görs populär genom att den berättas så att många kan känna igen sig och relatera till släkten, lumpen och yrkeserfarenheten.

Ulf Zander, docent i historia vid Lunds universitet, har själv skrivit för populärhistoriska tidningar, men ser problem med den historiebild som presenteras.

–Det är väldigt sällan man väver in ny forskning, nya perspektiv. När det gäller krig är det i regel en förenklad historia som berättas, som inte diskuterar de moraliska frågeställningarna. Det är ofta en tydlig dramaturgi med gott mot ont, med till exempel nazismen som den onda kraften, medan de entydigt goda krafterna kämpar emot.

Hur tror du att det påverkar läsarnas bild av historien?

–Det är problematiskt när en viss typ av historieskrivning återberättas i populära sammanhang gång på gång. Andra bilder av historien, som kanske inte är lika populära men som i högre grad inbjuder till moraliska diskussioner, får svårt att nå ut.

Viss förenkling är en nödvändig del av att skriva populärhistoria, menar Erik Osvalds.

–Men om det görs på ett tillräckligt bra sätt vidgas läsarens perspektiv, och leder till att man vill läsa mer och gräva djupare.