Vissa säger att stockholmarna rustar sig för en ny almstrid. Andra menar att det bara är den så kallade kultureliten som gnäller och motsätter sig förändring.

Det handlar om Slussen, en känslig plats mitt i Stockholm som efter många svåra turer ska göras om radikalt.

Före sommaren väntas kommunfullmäktige i Stockholm fatta ett så kallat investeringsbeslut för nya Slussen. Men kritiken är stark. Slussenplanerna, som nyligen varit ute på så kallat samråd, har satt igång en sällan skådad ström av synpunkter och yttranden.

–Vi har fått in tio pärmar med yttranden. Det är väldigt mycket material, konstaterar Martin Schröder, planarkitekt på Stockholms stadsbyggnadskontor som just nu håller på att sammanställa yttrandena.

Nya Slussen innebär att dagens trafikkarusell, en funkislösning invigd 1935, ska ersättas med raka broar och ny bebyggelse på Södermalmssidan. Enligt Stockholms stads kalkyler ska nya hus, med bland annat kontor, bidra till finansieringen av den nya trafiklösningen.

Men bebyggelsen får också andra konsekvenser. I stadens egen miljökonsekvensbeskrivning heter det att ”den storslagna utblicken över Gamla stan, Mälaren och Saltsjön från Södermalmstorg byggs till största delen igen”.

Den nya bebyggelsen, som av många liknas vid en mur, har fått kritikerna att tala om att staden säljer ut sin utsikt.

Bland kritikerna finns många namn inom kulturvärlden – uppropet Rädda Slussen har undertecknats av bland andra Kjell Espmark, Daniel Birnbaum, Kristina Lugn, Sissela Kyle, Dan Wolgers, Pernilla August och Philip Zandén.

Men Martin Schröder håller inte med om att Slussen främst engagerar vad som i debatten kallats kultureliten.

–Projektet har engagerat en mängd människor. Vi har fått in cirka 1200 yttranden från enskilda privatpersoner, säger han och tillägger att stadsbyggnadskontorets utställning med förslaget besöktes av närmare 10000 personer.

En genomgående kritik i synpunkterna som lämnats av stockholmarna handlar om att den planerade bebyggelsen förstör vyer och utblickar – det är en fråga som också lyfts av dem som i grunden är positiva till nya Slussen, enligt Martin Schröder. Många är också kritiska till bredden på den nya huvudbron.

Skeptiska stockholmare får stöd av länsstyrelsen, som skriver att förslaget måste bearbetas för att undvika skada på riksintresset Stockholms innerstad.

Enligt länsstyrelsen har förslaget ”på ett rationellt och tekniskt förtjänstfullt sätt löst trafiksituationen”. Men länsstyrelsen skriver också att ”den för området karakteristiska öppenheten med god utsikt åt nästan samtliga håll försvinner alternativt starkt reduceras”.

Enligt länsstyrelsen måste staden nu bland annat bearbeta byggnadsvolymerna och huvudbron, och se till att värdefulla vyer säkerställs.

Skönhetsrådet skriver i sitt yttrande att de nya husen beräknas ge intäkter som bara motsvarar 10 procent av den totala budgeten för projektet. Skönhetsrådet anser därför att det bör vara möjligt att ta bort byggnaderna – eller ersätta dem med småskaligare bebyggelse – utan att äventyra ekonomin.

I maj väntas fullmäktige ge sitt klartecken till nya Slussen. I juni ska de synpunkter som kommit fram under samrådet behandlas i stadsbyggnadsnämnden, och ett bearbetat förslag ska visas för allmänheten i höst.

Med tanke på all kritik räknar Martin Schröder med att stadsbyggnadsnämndens politiker beslutar att frågor om bland annat utsikt och byggnadsvolymer måste ses över.

Martin Schröder är själv överraskad av den enorma responsen på Slussenförslaget, och han betonar att syftet med ett samråd är just att få synpunkter som kan förbättra förslaget.

–Det är viktigt att allmänheten känner ett engagemang i det vi gör, för det här är frågor som kommer att påverka stockholmarna.