Landets teatrar vänder sig nu direkt till regeringen för att vädja om extra anslag på grund av en pensionsbomb som briserade för fem månader sedan. Det var först då som man fick reda på att Statens pensionsverk, SPV, kräver branschen på stora pensionsskulder som har byggts upp ända sedan 2003. Totalt handlar skulden om 52 miljoner kronor plus ränta.
I ett brev ställt till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och finansmarknadsminister Mats Odell skriver branschorganisationen Svensk scenkonst att flera institutioner kommer att stå på konkursen brant, och att det är särskilt olyckligt att de retroaktiva pensionskraven kommer i en situation då landets scenkonst redan har tvingats korta sina spelperioder och säga upp många anställda.
–Det här är vårt nödrop, säger Svensk scenkonsts förbundsdirektör Sture Carlsson, som tidigare har anmält SPV till JO och där fått stöd i sin kritik mot att pensionskraven har räknats ut med alltför lång fördröjning.
SPV står dock fast vid sina krav, även om betalningen får delas upp på två år om man betalar en ränta om cirka sex procent. Enligt Sture Carlsson hör Folkoperan i Stockholm till dem som står närmast en akut situation, något som bekräftas av vd Pia Kronqvist.
–Det blir konsekvenser både för repertoaren och orkesternumerären. Vi måste också avstå från konstnärligt utvecklingsarbete och under en tid sluta med barn- och ungdomsarbete, säger hon.
Det extra pensionskravet på Folkoperan är 1,9 miljoner kronor, och enligt operaledningen är enbart räntan drygt 200000 kronor, pengar som skulle ha räckt till elva halvtidsmusiker i orkestern under en månads produktion.
I vår har kören varit bortsparad, och Folkoperan har även skurit ned sin fasta organisation där tjänsterna för både ekonomichefen och biljettkassechefen dragits in.
–Hela vår existens bygger på deltids- och korttidsanställningar, och det absurda är att dem som de nya pensionsreglerna ska skydda har vi nu inte råd att anställa, säger Pia Kronqvist.
I sitt brev till regeringen framhåller Svensk scenkonst också flera 1andra särskilt drabbade institutioner.
Dit hör Göteborgsoperan som tvingas betala 5,1 miljoner kronor retroaktivt och troligen måste ta bort en produktion som annars kunde ha setts av 30000 personer. Även Riksteatern måste betala 3 miljoner kronor vilket, motsvarar två inställda produktioner som kunde ha setts av 17 000 personer.
Liksom Folkoperan är också Norrbottensmusiken i en särskilt prekär situation.
–Där måste delar av verksamheten troligen läggas ner, säger Sture Carlsson.
De nya pensionsreglerna förhandlades fram 2006 för det statliga avtalsområdet och det får följdeffekter på scenkonstområdet som scenkonstens parter inte kan påverka. Eftersom det under många år ansågs nästan självklart att staten skulle bära stora delar av scenkonstens kostnader, kopplas Svensk scenkonsts medlemsföretag till det statliga området.
–JO menade att SPV borde ha informerat tidigare och bättre och det instämmer vi i. SPV har erbjudit en avbetalningsplan på två år men vi kan inte låta bli att ta in de här pengarna, eftersom SPV har att utföra vad parterna på det statliga området kom överens om, säger Olof Lundvall, informationschef vid Statens pensionsverk.
–Det är mycket märkligt att informeras först i november 2009 om konsekvenserna av ett avtal från 2006 som gäller retroaktivt från 1 januari 2003, säger Sture Carlsson.
Enligt kulturdepartementet blir Svensk scenkonst krav på extra anslag en del av budgetprocessen, men något besked kan inte ges förrän i höst.
