De sportsymboler som har tryckts på biljetter, banderoller och skyltar inför årets OS offentliggjordes redan 2009 och är designade av Londonbyrån Someone.

Piktogrammen finns i två varianter: en ”silhuettversion” med uppgift att vara tydlig och en ”dynamisk version” med syfte att vara mer dekorativ.

Viktor Hertz, grafisk formgivare med inriktning mot piktogram, tycker att årets symboler står sig väl historiskt sett. Särskilt i jämförelse med Londons OS-logga, som har fått mycket kritik.

– De har hittat en ganska bra balans mellan stiliserat och detaljerat. Jag blev lite förvånad med tanke på den fula loggan. Jämför man med den, och även med tidigare år, är det hög klass på piktogrammen, säger han.

Hertz, som bland annat har gjort en piktogrambaserad affisch till den nya dokumentärfilmen om Bob Marely, tycker att Londons idrottssymboler har gått ifrån de klassiska piktogrammen som är enklare i sin utformning.

– De här har mer mänskliga och naturtrogna former, nästan som silhuetter istället för piktogram.

Piktogrammens symbolspråk används vid både sommar- och vinter-OS för att hjälpa besökare från hela världen att på ett enkelt sätt hitta rätt bland arenor och serviceinrättningar.

Sedan de olympiska spelen i Tokyo 1964 är piktogrammen en systematisk del av OS-designen, men piktogramliknande symboler användes redan vid Hitlertysklands sommar- och vinter-OS 1936 samt vid OS i London 1948.

Många anser att de allra bästa piktogrammen skapades av en arbetsgrupp med den tyske formgivaren Otl Aicher i spetsen inför OS i München 1972. Piktogrammet blev så populärt att det återanvändes i Montréal 1976.

Grafiska formgivaren John Jacobson är en av Sveriges mest kända symbolmakare och har gjort piktogram åt bland annat SAS och Ikea samt tagit fram en ny svensk standard för publika informationssymboler.

Hans OS-favoriter är Tokyo och München, som han anser vara både stilbildare och förnyare. John Jacobson menar att OS-piktogram har haft stor inverkan på utformandet av de symboler vi möter i vår vardag, till exempel på toalettdörrar och i kollektivtrafiken.

– Om man studerar OS-piktogrammen ser man att de har drivit på utvecklingskurvan och bildat skola för hur de allmänna symbolerna i samhället ser ut. Då ser man tydligt hur sådana som Tokyo och München har fått stor genomslagskraft, säger John Jacobson, som inte har hunnit sätta sig in i årets OS-piktogram.

De senare årens sommar-OS-piktogram har ofta haft tydliga kopplingar till respektive värdland. Vid OS i Sydney 2000 utgjordes figurernas ben av boomeranger, OS i Aten 2004 hämtade inspiration från antikens Grekland och vid OS i Peking 2008 förde symbolspråket tankarna till kinesiska tecken.

– Då ser man ju varje OS som ett eget varumärke och vill bygga sin egen profil. Det gjorde man i Tokyo och München också och så försökte man ta det vidare varje gång. Men det är inte alltid det blir bättre piktogram, säger John Jacobson.

Är det någon mening med att varje värdland gör nya piktogram?

– Det finns många orsaker till att uppgradera, men inte för sakens egen skull.

Symboler från fyra OS

Friidrott, simning och cykling. Piktogrammen från framför allt OS i Tokyo 1964 och i München 1972 har haft stor inverkan på symbolerna vi möter i vårt vardagsliv.