I Svensk Bokhandels debutantpresentation beskriver du dig själv som hemmafrun med författardrömmar. Vad har hållit drömmen vid liv?

–Ja... Jag började faktiskt skriva som 12-åring. Jag minns att jag frågade min pappa hur man blir författare. Han blev lite handfallen, för han höll ju inte på med sådana saker. När jag var småbarnsmor och min man var på sjön skrev jag en bok som jag lämnade in till Bonniers. De hade uppmuntrat mig efter att jag fått en novell publicerad i Bonniers Litterära Magasin. Men förläggaren ringde och sa: ”Jag är besviken”. Han tyckte den var för privat. Det var en katastrof för mig. Det var i slutet på 50-talet. Då övergav jag författardrömmarna och stack iväg och yrkesarbetade.

Så du gav upp?

–Ja, men jag hade tur och fick medarbeta i en tidning. Och när jag pensionerade mig ordnade jag en skrivarcirkel som jag ledde i tio år.

Vilken betydelse har det att du inte är 20 när du debuterar?

–Det är en black om foten. Förlagen är inte intresserade av gamla tanter. Jag läste nyligen någonstans att förlagen inte vill ha någon som är över 45 år. Det är nog sant. Men har man skaparkraften kvar så kan man väl skriva bra saker även om man är över 45. Och min bok säljer hyfsat utan att jag har fått någon vidare reklam. Jag har inte sett en enda recension av den, men det kanske är för tidigt.

Varför blev det ett litet förlag?

–Jag försökte med de stora, jag vet inte varför de inte ville ha den. Jag hade visserligen ett dåligt slut. Jag skulle till utlandet och var så trött på Helga att jag avslutade snabbt. När jag kom hem tänkte jag: ”Herre Gud vilket dåligt slut!”. Så jag arbetade om det och sen ville Ord & Visor ha den. Men jag får betala tryckkostnaderna och marknadsföra mig själv, så jag håller på med alla möjliga knep.

Hur viktigt var det för dig att experimentera med formen?

–Nej, jag är spontanist. Jag fick Bengt Ohlssons Gregorius och Hjalmar Söderbergs Doktor Glas i julklapp och då tänkte jag: ”Men Helga, Gregorius fru, då!” Sedan satte jag mig och skrev. Jag har fått jobba hårt. Men jag har inte tappat lusten att skriva!