Erotisk litteratur är ingen ny företeelse. Illustrationerna är ur Kama Sutra, en indisk manual för sensuellt och sexuellt umgänge mellan man och kvinna, skriven på sanskrit och förmodligen cirka 2000 år gammal. Boken rymmer tekniker och positioner men förklarar även hur man flirtar och ger kroppsmassage plus rymmer recept på afrodisiaka och penisförstoring.
Foto: Bilder ur Kama Sutra
Hos Pistill på Drottninggatan i Stockholm säljer man underkläder, dofter, sexleksaker och böcker, en hel vägg full, fast längst in i lokalen. Där står både fakta och fiktion, och bäst säljer traditionella berättare, som Clara Jonsson och Anais Nin.
I Hedengrens bokhandel vid Stureplan skaffade man sig sin första hylla med erotica för ett knappt år sedan.
–Många kunder började fråga efter den typen av titlar, säger Nicklas Björkholm, som först ställde litteraturen vid informationen. Men det var för öppet. Man ska kunna stå och bläddra i lugn och ro.
Nu finns böckerna i ett av hörnen istället, en hel vägg full, plus ett bord med nyheter, förklarar Björkholm och pekar stolt.
Erotiken är tillbaka, åtminstone inom litteraturen. Utbudet har aldrig varit större. Fler och fler svenska förlag satsar på erotiska böcker, och nyligen startade Adlibris en erotisk bokklubb.
Den senaste storhetstiden inföll under sextiotalet, då flera tabun överskreds, och då flera förlag tjänade rejält på att publicera erotiska berättelser. År 1965 startade Bengt Forsberg en uppmärksammad bokserie, med kända svenska författare, Kärlek 1 till Kärlek 14, som blev både storsäljare och kult – och numera är svår att få tag i på antikvariaten.
När Lind & Co nyligen lanserade en särskild erotisk utgivning, under rubriken Xstory, var satsningen inspirerad av Forsbergs framgångar – och av mottagandet av förlagets egen bok, ett urval historier från Kärlek 1 till 14.
–Vi blev förvånade över hur väl den sålde, säger Kristoffer Lind. Men det är ingen ny trend. Det finns nog alltid ett behov, under ytan, men periodvis saknas aktörer som är intresserade av materialet. Du kan jämföra med utgivningen av militärhistoria. För femton år sedan var de flesta förlagschefer kvinnor och ingen var intresserad. Idag finns fler män i ledningen, och genren är uppmärksammad och lönsam – och den marknaden har antagligen funnits hela tiden.
Sedan 2007 har Xstory gett ut 25 böcker, förutom fiktion även fakta, som till exempel Orgasmera mera av sexualpedagogen Ylva Franzén. Man planerar att fortsätta med samma höga utgivningstakt, cirka tio titlar per år. Bäst säljer skönlitteratur, betydligt mer än annat, och allra populärast är novellsamlingen Lust, av pseudonymen Clara Jonsson, för övrigt en känd kvinnlig författare, enligt Lind.
–Den har gått i drygt 11000 ex, det mesta över nätet. Boklådorna är sällan särskilt intresserade och har inga hyllor att ställa erotisk litteratur på. Vanligtvis hamnar böckerna under Sex och samlevnad. Men jag tror egentligen inte att det beror på handlarna. Det är snarare kunderna som är pryda. I själva verket är vi mer pryda idag än på länge, och mer nykonservativa. Det hör ihop.
Samtliga av förlagets erotiska författare är kvinnor, med ett undantag, eftersom merparten läsare är kvinnor.
Betyder det att ni får in många manus som är feministiska och som till exempel inte förmedlar bilden av kvinnan som ett passivt objekt?
–Det fungerar inte så. Ta Katerina Janouchs bok med svenska kvinnors sexuella fantasier som vi gav ut i höstas. Mycket där är verkligen inte politiskt korrekt, tvärtom. Erotisk litteratur har inte ambitionen att förändra samhället, utan handlar om annat, om drömmar, önskningar, bilder och fantasier, säger Kristoffer Lind.
Så vad är då erotisk litteratur?
Det finns flera svar. Ett bygger på miljön. Inom genren science fiction äger handlingen oftast rum i en framtida värld, i en annan värld, och så även inom den erotiska litteraturen, där karaktärerna rör sig i ett universum mer eller mindre marinerat i begär, lidelse, erotik och sex.
Ett annat svar handlar om förhållandet mellan bok och läsare, det som händer under själva konsumtionen.
–Erotisk litteratur kan definieras som litteratur som fungerar erotiskt, säger Ann Steiner som har forskat kring kvinnlig läsning av erotisk litteratur. Somliga blir upphetsade av att läsa om mediciner i Fass. För andra är det bästa att läsa om sex och grovt våld.
Men hur vet man som författare om det fungerar?
–Om det pirrar medan jag skriver, då vet jag att novellen fungerar, svarar Clara Jonsson i ett mejl.
Vem avgör om ditt manus är bra?
–Jag i samråd med min förläggare, och hittills har vi inte haft några dispyter. Dock blir han generad ibland.
Varför skriver du under pseudonym?
–Jag vill vara en del av läsarens fantasi, och min person kan stå i vägen.
Ann Steiner märker ett ökande intresse för erotisk litteratur, också inom akademierna, och tror att det hänger samman med ett öppnare klimat.
–Det är inte längre pinsamt att ha pornografi framme på nattduksbordet.
Att få läsaren att känna sig erotisk eller sexuell, så ser alltså böckernas uppdrag ut. Liksom deckare och humor är den erotiska litteraturen instrumentell; läsningen måste leda till rätt känsla eller tillstånd.
Fast där finns stora skillnader mellan genrerna.
Det är inte ovanligt att en recensent berättar att hjärtat klappade fortare under läsningen av en deckare, eller att han eller hon fnissade eller skrattade, för det var verkligen en rolig bok. Men den typen av personlig konsumentupplysning finns knappast när det gäller erotisk litteratur.
–Jag har gett ut 70 titlar sedan 1993, och fått hundratals recensioner, men endast två där kritikern öppet har redogjort för hur han eller hon påverkades av boken, fysiskt, säger Carl-Michael Edenborg på Vertigo förlag.
–Vi är inte alls så frigjorda som omvärlden tror.
Han ser två förklaringar till utlandets felsyn: den svenska erotiska filmen som gick på export på 60-talet och den svenska kvinnans jämställdhet, som leder till mer självständighet, och fler egna initiativ. Utländska män möter något som de inte är vana vid.
Kan det vara så att det är den svenska mannen som inte är frigjord?
Under det att den svenska kvinnan är det, och köper allt fler sexleksaker och läser allt mer erotisk litteratur.
–90 procent av de erotiska böckerna inhandlas av kvinnor, säger Steiner. Männen lämnade texten som medium redan 1974, i och med att nya lagar gjorde det möjligt att vara mer explicit i bild och på film. Därmed förvandlas herrtidningar som Fib-Aktuellt och Lektyr till fotomagasin, och texten försvinner helt, förutom läsarbreven. Det hela är väldigt tydligt: mannen vill helst bli stimulerad visuellt.
Den erotiska litteraturen utgör ett brett fält, med flera underavdelningar, varav en rör lesbiska kvinnor.
Under åren efter andra världskriget publicerades många lesbiska romaner i USA, där ”urringade, passionerade och plutmunnade skönheter erbjöd läsarna inblick i en värld som var förbjuden, främmande, exotisk och skruvad”, skrev Normal förlag när man introducerade sin nya imprint. Normal Pulp är inspirerad av dåtidens modiga New York-förlag – och vänder sig till alla läsare som inte är heterosexuella.
Under Pridefestivalen i höstas släpptes den första volymen, På knä i Köpenhamn, av bröderna Lars och Niklas Gårdfeldt.
–Vi såg en lucka på marknaden, en brist, säger Erika Söderström på Normal. Där fanns inga erotiska böcker alls för flator, bögar och andra.
Fast hennes kollega, Ulrika Larsson, tycker det är svårt att hitta manus som är tillräckligt bra. För det räcker ju inte med en ”erotisk kittling”, det måste också finnas något annat.
Enligt somliga bör även pornografi räknas som en särskild underavdelning. Genren uppstod under 1700-talet, under samma tid som flera av Vertigos klassiker skrivs, till exempel den nyligen utgivna Juliette av Markis de Sade (som just nu ingår i Månadens bok).
Men skrevs det ingen pornografi dessförinnan?
–Inte på allvar. Ända sedan antiken har det funnits litteratur som berättar om erotiska och sexuella upplevelser, förklarar litteraturvetaren Magnus Ullén, som nyligen gav ut debattboken Bara för dig – pornografi, konsumtion, berättande.
–Både grekiska och romerska författare minns och beskriver sådana erfarenheter.
Men under industrialismen händer något nytt.
Han ser Fanny Hill från 1749 som en av de första riktigt pornografiska romanerna. Den skiljer sig från sina föregångare genom att präglas av ett totalt här och nu, och genom att läsaren in i detalj får följa Fannys sexuella eskapader – och hur hon njuter av dem.
–Pornografin exploaterar det privata, som först nu växer fram, och pekar ut de animaliska drifterna som vår sanna härskare. Därför möttes den av stort motstånd, samma slags kritik som riktades mot onanin.
Genren anklagades för att göra läsarna världsfrånvända och onyttiga, istället för att delta i samhällsutvecklingen – och den hållningen lever delvis kvar.
En helt annan slags kritik kommer från feminister som menar att pornografi förstärker synen på kvinnan som sexobjekt. Varför inte istället försöka skapa nya berättelser och därmed ge unga kvinnor bättre förebilder?
–Men det går inte att förvänta sig att dagens pornografi ska vara skild från dagens samhälle, säger Ullén. Vi lever ju i en kultur där kvinnor uppmanas spendera miljoner på att köpa smink, kläder, dofter och annat, för att bli sedda, för att göra sig till attraktiva objekt, inför sig själva och andra.
Att förlägga erotisk litteratur är känsligt och kan leda till mediala attacker. I senaste numret av Ordfront skriver Edenborg om hur det känns, efter att ha blivit angripen i Aftonbladet, där Kajsa Ekis Ekman menar att det pågår ett samarbete ”mellan de män som går i de Sades fotspår”, och därmed våldför sig på kvinnor, ”och det svenska förlag som presenterar honom som en frihetshjälte”.
–Hon blandar ihop fiktion och verklighet. Det som äger rum i böckerna sker i fantasin. Det är skönlitteratur. Att de Sade skriver som han gör, och att jag ger ut hans böcker, det är inget brott.
I artikeln skräms Edenborg av hur frigjorda vi tycks vara i förhållande till våld, och hur konservativa vi är när det gäller sex – och avslutar med att påstå att ”svensken älskar att titta på uppskurna bukar med glänsande rött innehåll på tv-serier som CSI, men en vidöppen, svullen fitta tycks fylla honom med en förkrossande fasa”.
Fast många som jag talar med tycker att det mesta blir bättre och bättre.
–Just nu är det en mycket sex-positiv stämning, och en våg av feministisk pornografi, säger Bitte Andersson, som driver butiken Hallongrottan.
På hennes bokhyllor finns ett brett sortiment av erotik som vänder sig till kvinnor. Mycket är svenskt, som Birgitta Stenbergs nya novellsamling och Liv Strömquists aktuella Drift, en tecknad serie ”där tjejerna agerar efter egna njutningsbegär och inte blir bestraffade för det, och där manskroppen är ett begärligt sexuellt objekt”, enligt serieskaparen.
Fast vi är långt ifrån situationen nere på kontinenten, förklarar flera bedömare. I de stora tyska och franska förlagen ingår nästan alltid en imprint med erotisk litteratur, och nästan alla större boklådor har en särskild plats för den typen av böcker. Så har det aldrig varit här.
Men kanske blir, om man ser Hedengrens nya hylla som ett tecken i tiden.
–Den är ett år gammal, och kräver stadigt mer och mer utrymme. Idag är vi uppe i över 200 titlar, säger Nicklas Björkholm. Och böckerna står så bra här, tycker jag, bredvid design, som ju också är en sorts pornografi.
