En stor infrastruktursatsning, eller ett nytt bostadsområde, planeras på ett område med fornlämningar. Byggprojektet blir startskottet för en arkeologisk utgrävning.

Så brukar det gå till när arkeologer ska sätta spaden i marken; nästan alla arkeologiska utgrävningar i Sverige föranleds av ett byggprojekt.

Det är den som vill bygga som är skyldig att bekosta utgrävningen, inklusive rapportering och publicering av forskningsresultat. Markexploatören ska också betala en första konservering av föremål som tas upp.

Enligt kulturminneslagen är det länsstyrelsen som bestämmer vem som ska utföra det arkeologiska arbetet.

Men nu är en förändring på gång. Kulturdepartementet föreslår att markexploatören själv ska avgöra vem som ska utföra det arkeologiska arbetet.

Syftet är ökad konkurrens och pressade priser. Enligt promemorian från kulturdepartementet ska upphandlingen föras över ”till företagarna som får tydligare kontroll över och ansvar för processen”.

Men kritiska röster varnar för att kvaliteten på utgrävningar och rapporter hamnar i kläm. Kritikerna menar att företagarna inte är intresserade av det arkeologiska arbetet – deras fokus ligger på att byggprojektet ska kunna genomföras så smidigt och kostnadseffektivt som möjligt.

–Promemorian signalerar att marknadstänkande går före kulturarvsintressen, säger Karin Linder, förbundsordförande i fackförbundet DIK.

DIK, som bland annat organiserar landets arkeologer, kräver nu att departementet drar tillbaka sitt förslag.

Frågan om mer marknadsstyrning inom svensk arkeologi har diskuterats i flera år. Idag ansvarar länsstyrelsen för upphandling av arkeologiskt arbete, genom ett undantag från lagen om offentlig upphandling.

Nu vill kulturdepartementet ha bort detta undantag. Departementets förslag, som just skickats på remiss, innebär att nya spelregler ska träda i kraft den 1 januari 2012.

–Ambitionen är naturligtvis att öka konkurrensen inom det här området. Och i bästa fall kan det ju också leda till kvalitetshöjningar, säger Leif Grundberg, enhetschef på kulturdepartementet.

–Det är absolut inget självskrivet att det ska leda till lägre kvalitet i alla fall, med ökad konkurrens.

Kulturdepartementet hänvisar i sitt förslag till att Storbritannien, Holland och Irland infört ett system där markexploatören sköter upphandlingen.

I promemorian nämns dock inte den kritiska diskussion som finns i dessa länder.

–I de här länderna uppfattar man att man har haft stora problem, säger Ola Wetterberg, professor vid Institutionen för kulturvård i Göteborg.

Riksantikvarieämbetet har följt de länder i Europa som infört marknadsekonomiska system. På minuskontot finns sämre vetenskaplig kvalitet. I många fall försummas rapportskrivandet efter utgrävningarna, liksom publikationer som berättar om utgrävningarna för allmänheten.

2008 skrev Ola Wetterberg en utredning om möjligheten att införa mer marknadsmekanismer inom svensk arkeologi. Utredningen gjordes på uppdrag av kulturdepartementet.

–Min slutsats då var att frågan om hur man klarar av kvaliteten aldrig diskuteras, säger han och tillägger att frågan om kvalitetssäkring borde vara utgångspunkten.

Ola Wetterberg menar också att det skulle behövas någon form av auktorisation av arkeologer, om markexploatörer ska ta över ansvaret för upphandling av arkeologiskt arbete. Kulturdepartementet säger dock nej till detta, med hänvisning till att det skulle bli både krångligt och kostsamt att bygga upp ett sådant certifieringssystem.