När Stockholm växer ska även innerstaden förtätas. Bland aktörerna finns exploatörer som vill göra goda affärer, politiker som vurmar för skyskrapor och kritiker som varnar för att innerstadens silhuett spolieras.

Stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvendal (M) talar om det som ”en levande stadsdel vid Klara sjö”. Andra ser en puckel på innerstaden, med kompakt bebyggelse, som drivs fram av exploateringsintressen.

Inom kort presenteras ett planprogram för den nya stadsdel som ska byggas mitt i Stockholm. Då får allmänhet och remissinstanser för första gången möjlighet att tycka till om stadsdelen Västra city, som planeras längs Klara sjö.

Tanken är att bygga en överdäckning ovanpå spårområdet, och att på denna överdäckning placera en åtta alternativt femton våningar hög bebyggelse. I den första etappen vill Kristina Alvendal dessutom ha en drygt 100 meter hög skyskrapa, som ska bli en pendang till den skyskrapa som planeras på Vasagatan.

Stadsdelen , som bland annat gått under namnet Klara sjöstad, har diskuterats i många år.

–Stockholm utvecklas. Och det här är en resurs som vi behöver ta tillvara för att Stockholm ska kunna utvecklas på ett positivt och hållbart sätt, säger Klas Groth, handläggare på Stockholms stadsbyggnadskontor.

Han tillägger att utbyggnaden kommer att tillföra ”extremt citynära bostäder och kontor” med god tillgång till kollektivtrafik. Samtidigt läggs den nya stadsdelen på en mycket synlig plats, och bebyggelsen kommer att förändra vyerna från bland annat vattnet och Söders höjder.

–Det här är ett stadslandskap som är centralt och lockande för en exploatör. Men det är inte lättbebyggt, säger Olof Hultin, chefredaktör för tidskriften Arkitektur.

Redan idag kan stockholmarna få en aning om vad den nya stadsdelen kan innebära. I praktiken har utbyggnaden redan börjat, i och med uppförandet av byggnader som hotell- och kongressanläggningen Stockholm waterfront.

Stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvendal har varit tydlig med att hon vill att Västra city ska ha en högre skala än den traditionella stenstaden. Och även om husen inte byggs särskilt höga räknat i antal våningar, så kan de bli höga i stadsbilden.

–I och med att det handlar om en överdäckning så åker ju marknivån upp, konstaterar Klas Groth.

Det nya området planeras av Stockholms stad och statliga Jernhusen, som äger marken i området.

Enligt Stockholms stad och Jernhusen krävs det en rejäl exploatering av marken för att räkna hem projektet, eftersom den skisserade överdäckningen blir kostsam. Jernhusen, som är ett affärsdrivande bolag, har också intresse av att få ut så mycket som möjligt av den centrala marken.

–Jag kan inte säga att jag tycker att det är fel att det byggs där. Men jag tycker att staden måste lägga ett tak för exploateringsgraden, säger Olof Hultin som menar att både Västra city och nya Slussen är exempel på hur ekonomiska kalkyler och intäktsmöjligheter får styra omvandlingen av känsliga miljöer i Stockholm.

Stockholm stad har att värna immateriella värden, som stadsbild och stadssilhuett, och väga dem mot bland annat exploateringsintressen.

Ett exempel där ekonomiska kalkyler fått väga tungt är Stockholm waterfront. I ett sent skede av anläggningens utformning drev exploatören igenom en höjning av byggnaden med drygt fyra meter, med hänvisning till att projektet annars skulle bli omöjligt att räkna hem.

Diskussionen om Västra city kommer bland annat att handla om stadens silhuett och värdet av ny bebyggelse i city. Olof Hultin tycker inte att det är självklart att Stockholm ska satsa på nya bostäder just här.

–Det finns gott om byggbar yta i Stockholm, säger han.

Martin Rörby, sekreterare i Skönhetsrådet, konstaterar att den nya stadsdelen blir en tuff utmaning för stadsplanerare och arkitekter. Han talar dels om hur den nya bebyggelsen kommer att påverka upplevelsen av den traditionella innerstaden, dels om hur området kommer att fungera som stadsmiljö.

–Det finns ju en risk för att husen blir väl höga i förhållande till gatornas bredd, så att det kommer att upplevas som väldigt kompakt och mörkt, säger han och tillägger att planerna för Västra city väcker många frågor om framtidens Stockholm.

–Det finns ju en ekonomisk realitet. Men det finns ju också någon slags brytpunkt där exploateringsgraden blir så hög för att man ska kunna räkna hem ett projekt, så att det blir till förfång för de miljöer man skapar.