Meline Höijer Schous hem är sprängfyllt av egna alster. Målningarna fungerar snarast som lager av tapeter, något som annars existerar sporadiskt i den lilla lägenheten i centrala Uppsala.

–Jag har väl bokstavligen målat in mig i ett hörn – och då har ni ändå inte sett de överfyllda källarförråden, säger hon.

Men nu lyser två centrala oljemålningar lite extra. Verk som hon arbetat med en längre tid och som hon sedan, efter mycket tvekan, vågat skicka in till vårens salong på Liljevalchs.

En ensam androgyn centralgestalt har tagit plats på Meline Höijer Schous scen med fyra fågelmasker i släptåg. Det är sprött och aningen vemodigt, lite som konstnären själv men hon vill inte höra talas om att det skulle kunna vara självporträtt. Istället berättar hon att konsten alltid varit central i hennes liv. Efter flertalet förberedande utbildningar var det 1993 dags att söka till Konstfack.

–Jag visste hur svårt det var att försörja sig som konstnär, så jag gick Bildpedagogik istället där man lättare skulle kunna få jobb som bildlärare, ett val jag ångrat sedan dess, berättar Meline Höijer Schou.

För det fria skapandet krävde snabbt sitt, medan helt andra yrken genom åren fått stå för försörjningen.

Vad är det som driver dig?

–Jag vaknar och behöver måla. Det är i ögonblicket saker blir vackra, skavande och intressanta. Jag söker nog förmildrande omständigheter till tillvaron, utan att måla av direkt ångest.

Meline Höijer Schou har ställt ut förut, om än mycket sporadiskt och vernissagen minns hon inte mycket av.

–Nej, det var så otäckt att jag tillbringade mesta tiden på toaletten.

–Men för tre år sedan bestämde jag mig för att inte gömma mig längre. Nu vill jag visa mina verk.

Vad skulle det innebära för dig att få visa på Vårsalongen?

–Ett godkännande, helt klart. Idag måste man ha referenser till allt, även för att söka stipendier och det verkar vara få gallerister som törs gå på bara det de ser och gillar.

Men om du nu kommer med, måste du vara beredd att sälja dina verk. Hur känns det?

–Det som ska hända händer och om någon betalar kanske 20000, ett helt års mysbuffert för en familj, för en tavla jag gjort – då får den nog det bra där, säger Meline Höijer Schou.