Ikväll tänds 671647 juleljus på 30 gator och torg i huvudstaden. Det är på nästan tre gånger så många platser som tidigare år, och politiker och näringsidkare rabblar floskler om att Stockholm ska bli ”Skandinaviens största juldestination”. Förutsättningen stavas led, eller lysdioder, en ny belysningsteknik.

Efter en designtävling tog ett österrikiskt företag hem uppdraget att göra dekorationerna, på temat svensk folktradition med renar, tomtar och änglaspel.

–De konstnärliga ambitionerna är inte så jättehöga, medger Henrik Gidlund på Trafikkontoret, och fortsätter:

–Julbelysningen ska skapa en varm och trivsam atmosfär på gatorna. För ett par år sedan var led-ljus kalla och tråkiga, nu har man tagit fram produkter som är väldigt lika glödljus.

Led-ljusen har helt andra egenskaper än glödlampor. I dessa klimatmedvetna tider framhåller de ansvariga framförallt hur energisnåla de är – vilket innebär att det går att sätta upp många fler lampor än tidigare.

–Vi kan klä in ett helt träd på ett eluttag, tidigare hade vi behövt ställa dit en byggcentral för att driva trädet, säger Henrik Gidlund.

En annan frestelse utgörs av enkelheten att använda färg.

Kommer Stockholm att se ut som Disneyland nu?

–Vi kände det när möjligheterna presenterades, men vi gick tillbaka och sa att vi ska hålla oss till signaturfärgerna varmvitt och rött och en del grönt, försäkrar Johan Ohlsson på City i samverkan som bekostar projektet tillsammans med staden. Han låter dock antyda att Gamla Brogatan kommer att bli ett kreativt undantag.

Även de traditionella klara glödlamporna i stadens julgranar kommer på sikt att ersättas av led-lampor, i år testas det på Norrmalmstorg.

Samtidigt kommer rapporter från hemmafixaraffärerna om att försäljningen av ljusslingor för trädgårdar och balkonger bara ökar – och allt är numera med led-ljus.

Men led-ljusen moderniserar inte bara juldekorationerna. En viktigare förändring gäller belysningen av fasader, skyltfönster och gator.

Stockholms stad håller på att uppgradera sin belysning gata för gata, samtidigt som näringsidkare testar de nya möjligheter tekniken ger.

Just nu befinner vi oss i en övergångsfas där metallhalogen fortfarande används för fasadbelysning, i kombination med punktbelysning från led-lampor. Eftersom led-ljuskällorna är så diskreta och kan placeras mycket nära fasaden skapar de en mjukare belysning och kan lyfta fram detaljer på ett helt nytt sätt. Med datoriserade styrsystem kan ljusstyrkan och färgerna ändras över dygn och årstid.

–Tidigare var det bara av eller på. Nu kan vi jobba med en palett som bara teaterscenen hade tidigare, säger Kai Piippo, ljusdesigner på företaget Ljusarkitektur som arbetar med offentliga miljöer.

Men han ser också risker med utvecklingen.

–En jättefara med led är att den är så fruktansvärt stark. Skyltfönster, fasadbelysning, billyktor, allt har gått upp i styrka. Det finns en väldig fara i att skapa en massa bländande ljus, man måste hitta en balans och ha respekt för vårt nordiska ljus.

På samma sätt som neonljusen omdanade Stockholms stadsbild på 1920- och 30-talen förändras nu stadens ljussättning av led-ljusen. Led-lamporna innebär också neonljusens död, eftersom de tar över även i reklamskyltarna.

–Ja, det finns en stor risk för att neonskyltarna försvinner. Det finns skyltar som ser ut som neonrör men ändå är gjorda med led, på håll ser man ingen skillnad. Men det är en epok som går i graven, säger Kai Piippo.