Åren 1998–2007 var goda år för bokbranschen. Böcker började säljas överallt, pocketboomen slog till och när folk skulle ut och resa vande de sig vid att ha en bok som sällskap.

Men de senaste åren har någonting hänt.

– Om man ser sig omkring bland medresenärerna på t-banan nu, vad ser man då?, undrar Erik Peurell, litteratursociolog och Kulturrådets forskningsansvarige, retoriskt.

– Jo, folk som ser på film och kollar på klipp i sina telefoner.

Förlagen söker därför efter sätt att locka tillbaka folk till läsningen och här kan novellen spela en betydande roll. När tiden är upphackad och de potentiella lässtunderna är korta borde kortprosan passa alldeles förträffligt bra, är tanken. Precis som musikbranschens singlar fick ett uppsving när Itunes lanserades, så hoppas förlagen att litterära singlar snart ska finnas på var mans läsplatta, eller för all del i tele­fonerna.

Amazons planerade digitala novellsatsning kallas just Kindle singles och det tyska förlaget Literatur quickie ger sedan i februari ut novellhäften som till utseendet liknar cd-booklets.

Under hösten meddelade Penguin att de tänker fira 50-årsjubileet av serien Penguin modern classics med en utgivning av så kallade Mini moderns, noveller och kortromaner i fickformat. En mini modern ska vara en snabb litterär hit, säger Penguin i pressmeddelandet och referenserna till populärkulturen förenar många av novellsatsningarna just nu.

När det nystartade svenska förlaget Novellix planerar sin utgivning är trendkänsliga populärkulturkonsumenter en av de målgrupperna och förutom författare kommer även musiker och andra kulturpersoner synas i utgivningen.

– Vi vill servera kvalitetslitteratur som populärkultur. Det ska vara snabbt, enkelt och tillfredsställande, säger Lena Hammargren, en av de tre som driver Novellix.

– Noveller passar den stressade nutidsmänniskan som vill läsa något som man hinner igenom på en tågresa, eller kan plocka upp i väntan på bussen, säger hon.

Inspirationen kommer delvis från den klassiska pixi-boken, men till skillnad från de små barnbokshäftena ska Novellix-novellerna finnas i alla upptänkliga format: fysiska böcker, e-böcker, telefonapplikationer och ljudfiler. Gensvaret från både författare och förlag har varit positivt. Många författare vill skriva noveller, men har svårt att hitta utgivningsformer för dem. Förlagen vill ogärna satsa på novellsamlingar eftersom de generellt sett säljer betydligt sämre än romaner.

– Det stör mig, för logiskt sett borde vårt samhälle vara utmärkt för novellsamlingar. Men de har aldrig gått bra i Sverige och jag kan inte förstå varför det ska vara så förbenat svårt här när det funkar i USA, säger Håkan Bravinger, förläggare på Norstedts.

På Norstedts ligger man lågt och observerar hur det går för andra novellsatsningar. Inte heller ­Albert Bonniers förlag har några särskilda planer på novellfronten.

– Däremot förs väl ett samtal om de nya elektroniska formaten, vad de kan innebära för läsbeteendet och om den kortare prosatexten därmed blir mer attraktiv, säger Jonas Axelsson, litterär chef på Bonniers.

– Jag kan tänka mig att försök kommer att göras med att lansera den längre romanen med novellen som lockbete: En singel som säljer ett album, säger han och tror i så fall att det kommer att ske genom telefon-appar och elektroniska filer.

Författaren och artisten Karin Ström tänker i samma riktning. Hon ska ge ut en novell på Novellix och hoppas att den i sin tur ska locka läsarna till hennes kommande roman, som ges ut på det egna förlaget Aglaktuq. Där ska hon också ge ut en annan novell nästa år som enbart kommer ut i digitalt format.

– Många känner kanske ett initialt motstånd mot att läsa en hel bok på sin telefon, men genom att ladda ner en billig novell kan man känna på hur det känns att läsa skönlitteratur på det här sättet. Förhoppningsvis blir man då stimulerad att läsa mer, säger ­Karin Ström.

Litteratursociologen Erik Peurell tycker visserligen att novellformatet är uppenbart lämpat för modernt kortläsande, men han påpekar att det samtidigt finns en helt motsatt trend med rejält långa romaner och romanserier.

– Korta texter kan säkert få en skjuts av de nya formaten, men jag tror mer på tyckande än ­skönlitterära texter. Krönikan vinner nog över novellen, spår Erik ­Peurell.