1. BLOGGEN

2005 var året då den svenska medieeliten började göra det som resten av världen redan ägnat sig åt i typ fem år – att blogga om sina spännande liv: Det bjussades på kakrecept, info om antalet rökta cigaretter och anteckningar om hur den senaste jobblunchen hade smakat. Plötsligt skulle alla redaktörer, recensenter och annat löst folk vara samfällt självutlämnande och ocensurerade på nätet, i små textbaserade dokusåpor i html-format – ja, ett fåtal mediebloggare lyckades till och med skriva riktigt intressanta iakttagelser av sina liv.
Ordet blogg, från engelskans weblog, dök upp i slutet av 90-talet, men själva funktionen att publicera personliga dagböcker på internet har funnits längre än så. Bloggen har blivit ett sätt
för vem-som-helst att publicera oberoende rapporter inifrån politiska oroshärdar, eller bara dagsfärska bilder på sin katt. Mediernas kidnappning av bloggen gav upphov till en ankdammsdebatt där journalister var för eller emot journalistbloggar: vissa tyckte att de som redan hade ett etablerat utrymme att tycka på snodde uppmärksamheten från de glada amatörernas tillämpning av yttrandefriheten.
Med tanke på att mediekändisarnas realtidsjournalistik ibland kändes mer som ett tvångsmässigt ont än som ett utslag av bubblande kreativitet (”Jag har hängigt barn hemma. Hinner bara en snabb-blogg”) får man väl hoppas att de intressantaste tankegångarna vinner i längden, även i bloggrymden. Och 2006 kommer fenomenet ändå att kännas lika nytt och spännande som text-tv.

2. RÖKFÖRBUDET
Det hjälpte inte att rökarna var i uppror. Den 1 juni blev det förbjudet att blossa på svenska krogar. Hittills är merparten av krogbesökare nöjda, och restaurangpersonalen kan andas utan risk på jobbet. Det enda lilla problemet som ingen riktigt hade förutsatt, var att de gamla dimridåerna dolde de faktum att ett svettigt dansgolv inte luktar särskilt gott klockan tre på natten.

3. LOST
Den mest förbryllande tv-serien sedan Arkiv X blev till religion för vissa, och teorierna om vad skaparen JJ Abrams egentligen menade med sin mystiska flygkraschhistoria dryftades på mängder av internetforum: Är de överlevande i skärselden? Vad har den återkommande sifferkombinationen 815 för underliggande betydelse? Ligger den tropiska ön egentligen i rymden? Frågan är vad alla Lost-fanatiker ska göra med sina liv om och när de får svaret.

4. STÖDGALORNA
Två decennier efter Live Aid dammade Bob Geldof av sitt gamla hjälpkoncept och rockade röven av G8-mötet med simultana konserter världen över: runt tre miljarder människor följde Live 8, på plats eller framför tv:n. Och i kölvattnet av alla de naturkatastrofer som skakade världen följde också en mängd stödgalor – stora och små artister och kändisar i största allmänhet ville vara med och dra sitt strå till stacken. Stödgaleåret 2005 symboliseras kanske bäst av den svenske musikern Rolf Moberg med sina kampsånger om såväl Annika Östberg som apatiska barn och tsunamin.

5. KROGREVIVAL

Samtidigt som Berns och Mondo fick trubbel med tillstånd och öppettider öppnade en handfull nya ställen som snabbt blev oumbärliga för stockholmarna. Landet uppgraderade Midsommarkransen från sömnig närförort till ett fullt acceptabelt ställe att tillbringa en fredagkväll på. Pst! reclaimade Kharmas gamla lokaler på Sturegatan. Marie Laveau – som i förbifarten räddade stans klubbscen – och Pet Sounds Bar blev nya, efterlängtade vattenhål i Södernatten, bara för att nämna några.

6. DANSSÅPORNA

Vem vet, kanske var det Michael Flatleys Riverdance som banade vägen för den senaste tv-trenden. I höstas hittade den i vilket fall till Sverige; efter att dokusåporna avverkat musikens område var det dags att ta sig an dansen. Tv3:s Floorfiller var mest lik Idol. I juryn satt bland andra David Dalmo från dansgruppen Bounce. TV400 kontrade med sin lite mer amatörinriktade Dance like a butterfly, där man gav sig ut på Östersjöns flytande nöjespalats i jakten på eventuella talanger, medan Kanal 5 bjöd på den amerikanska förlagan So you think you can dance. Nästa vecka hakar TV4 på med sin Agneta Sjödin-ledda variant Let's dance.

7. MIA

En brittisk konstskoletjej med rötterna i Sri Lanka blev årets mesta musikförnyare. Den 27-åriga rapparen Maya Arulpragasams debutskiva Arular lät inte som något vi hört tidigare med sin mästerliga mix av grime, electro, baile funk, dancehall och ragas. Att hennes pappa var gerillasoldat i Tamilska tigrarna gjorde ju inte direkt saken sämre ...

8. CHEAP MONDAY
2005 skulle alla hasa runt i långkalsongliknande benkläder som effektivt plattade till rumpan. Indiekidsen hittade sin billiga-men-trendiga variant i stockholmska Weekdays eget jeansmärke Cheap Monday – dödskalleloggan med upp-och-nedvänt kors i pannan blev så vanlig att präster började göra upprörda uttalanden om satanistsymbolik i kvällstidningarna. SvD:s fredagsserie Stockholmsnatt satte fingret på trenden genom att uppfinna jeansmärket Adios arsle.

9. DARTH VADERS FÖDELSE
Med Star wars III: Mörkrets hämnd gick George Lucas sci-fi-saga slutligen i mål, nästan 20 år efter att den allra första filmen om jediriddarnas kamp mot rymdimperiet hade premiär. Det mest magiska ögonblicket var förstås när Anakin Skywalker transformerades till den onde härskaren Darth Vader och tog sina första, astmastiska andetag på det intergalaktiska operationsbordet.

10. ULF MALMROS FÅR SPÖ
Det svenska filmåret var imponerande på många sätt, hela 43 filmer hade premiär. Men det vi minns bäst var när mannen bakom den legendariska punkklubben Errols i Göteborg visade hur missnöjd han var med Malmros porträtt av honom i den 80-tals-kitschiga komedin Tjenare Kungen. Slagsmål på en galavisning känns härligt internationellt.