I SvD:s granskning (30 mars) av uppslagsverk på internet fick nio experter bedöma informationen om nio uppslagsord, hämtade från NE, svenska Wikipedia och Susning. Experterna fick jämföra texterna utan att veta från vilket uppslagsverk de var hämtade. NE fick sex förstaplaceringar av nio möjliga och NE ansågs ge bäst bild av de flesta ämnena.
Wikipedia, som bygger på att användarna själva får lägga till och dra ifrån fakta, kom som god tvåa med tre förstaplaceringar och ansågs vara snabbast på att uppdatera fakta. Susning rankades lägst i sju fall av nio och ingen förstaplacering på grund av för obalanserad information.

Ett av uppslagsorden som bedömdes var ”Muhammedteckningarna”, där NE:s text skriven av islamologen Jan Hjärpe, fick ett dåligt betyg. Statsvetaren Ishtiaq Ahmed, docent vid statsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet, som jämförde uppslagsverkens texter om ämnet skrev så här om NE:s hantering av ämnet: ”Här beskriver man yttre förklaringar till reaktionerna på teckningarna. Texten är spekulativ och presenterar en egen konspirationsteori.”
Enligt NE är Jan Hjärpes text uppdelat på två reportage och för att få en heltäckande bild av uppslagsordet menar man att båda ska läsas, men erkänner i dag att det saknas en hänvisning om detta. Det kan förvilla läsaren och, tror Jan Hjärpe själv, antagligen också Ishtiaq Ahmed som granskade texten åt SvD.
– Det hela är väldigt olyckligt. Det finns två artiklar jag skrivit, men eftersom det saknas hänvisning förstår man inte att det finns en till och därför blir beskrivningen inte heltäckande. Jag var emot uppdelningen på två artiklar från första början, men jag litade på NE:s redaktion. Men så här i efterhand är det ju alldeles tydligt att det inte var bra. Samtidigt så är det så att Ishtiaq Ahmed, som jag känner till mycket väl och respekterar, har en helt annan teoretisk utgångspunkt, säger Jan Hjärpe.

Kritiken som framkom i SvD:s granskning har lett till att NE nu beslutat att se över sina rutiner vad gäller uppdatering av ämnen, presentationen och metoderna man använder.
– Vi tycker att det som framkom är allvarligt och vi har haft möte de senaste dagarna och kommit fram till att vi måste förändra och bli bättre på vissa saker, säger Arne Ekman, chefredaktör på NE.
– Vi har stort förtroende för våra experter och Jan Hjärpe, och vi vill höra vad han har att säga om kritiken.

Borde ni inte ha haft en sidhänvisning eller information om att det fanns två artiklar om Muhammedteckningarna?
– Jo, det inser vi ju nu att vi självfallet borde haft.

I SvD kritiserade du Wikipedia för att inte vara tillräckligt tillförlitligt och att läsningen där kräver källkritik, men hur ska man läsa NE efter det här?
– Vi ställer höga krav på våra experter, men vi kan bli bättre på att vara tydliga för våra läsare och det vill vi rätta till nu.
NE har också kommit fram till att man måste göra det lättare för användarna att läsa källkritiskt och kommer därför att skapa en informationsruta hur man ska läsa NE. Till exempel bör läsaren veta att ett reportage inte genomgår samma granskningsförfarande som en artikel eller ett uppslagsord.

– Ett reportage får stå för vad den personen skriver vid en viss tidpunkt, medan en encyklopedisk artikel uppdateras hela tiden. Det kan vara bra att veta och framför allt om det smyger sig in fel.