Kulturutredningen föreslår att både Rikskonserter och deras skivbolag Caprice Records ska läggas ned.

På söndagen hade antalet underskrifter passerat 2675. Bland dem finns författaren Agneta Pleijel, genusvetaren Tiina Rosenberg, artisten Ulf Lundell, barnviselegenden Gullan Bornemark, litteraturvetaren Johan Svedjedal, musikern Nils Landgren, tonsättaren Dror Feiler, sångerskan Rigmor Gustafsson och dirigenten Lars af Malmborg.

Rikskonserter gör nu som Författarförbundet och slåss för sin överlevnad. Sveriges Författarförbund organiserade sig snabbt och höjde rösterna efter utredningens offentliggörande.

Startskottet blev en debattartikel i Dagens Nyheter den 18 februari. I den kallade Författarförbundet förslaget att Författarfonden bör ingå i den nya myndigheten för konstarterna för ”ett dråpslag för litteraturen” och ”en krigsförklaring”.

Kritiken handlade till stor del om de pengar i Författarfondens pengar staten ersätter svenska författare med, som en kompensation för att deras böcker lånas ut gratis på bibliotek.

2008 gick en dryg tredjedel av summan på 121 miljoner kronor till författare som så kallad ”författarpeng”. Övriga delar gavs ut som arbetsstipendier och så kallad ”författarlön”, en garanterad författarpeng.

Trots att det står i Kulturutredningen att pengarna även fortsättningsvis ska tilldelas författarna, och att ersättningen för biblioteksutlåningen ska finnas kvar, så tror inte författarna att de kommer att få inflytande över fördelningen.

Sveriges Författarförbund fick respons. I slutet av februari skrev Kulturutredningen ett brev direkt riktat till förbundet.

I brevet stod det bland annat: ”{... en organisationskommitté ska tillsättas för att närmare pröva verksamhetsformen och hur ett fortsatt starkt konstnärsinflytande ska tillgodoses.}

–Författarförbundet gick ut med ganska hård kritik och därför såg vi en anledning att förtydliga genom ett brev direkt till förbundet. Annars är utgångspunkten att utredningens texter får tala för sig själva, säger Maria Eka, huvudsekreterare för Kulturutredningen.

Författarförbundet var dock inte nöjt med svaret utan höll en manifestation i Stockholm i början av mars.

Rikskonserter kan trots sitt upprop inte räkna med att få någon respons från Kulturutredningen. Den avslutades när den lämnades över till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth den 12 februari och rent praktiskt finns det ingen kvar på departementet som jobbar med frågan.

–Det blir en omöjlig situation att gå ut och kommentera varje inlägg. Ofta handlar det om att man har skilda uppfattningar i någon sakfråga. Nu finns det ingen anledning att besvara Rikskonserter, om inte någon av ledamöterna själva väljer att kommentera deras upprop, säger Maria Eka.

Rikskonserters direktör Björn Stålne önskar nu att de höjda rösterna ska få regeringen att suga åt sig av kritiken och ta den i beaktande när de skriver sin proposition.

–Vi är väldigt missnöjda med Kulturutredningen eftersom den har ett så fruktansvärt dåligt underlag. Vi hoppas att regeringen uppmärksammar vad det innebär för musiklivet om Rikskonserter läggs ner, säger Björn Stålne.