Den här veckan skulle flera tusen biljetter till Stadsteaterns dundersuccé De tre musketörerna ha släppts. Men det blir inte så. I all hast har vårprogrammet lagts om och i stället för De tre musketörerna, som är Stadsteaterns mest framgångsrika pjäs någonsin, blir det mer av teaterns övriga vårproduktioner som får fylla de plötsliga luckorna.

– Vi måste nå en samsyn med musikförlagen om musiken i De tre musketörerna. I stället lägger vi in fler föreställningar av andra succéer, till exempel Bröderna Lejonhjärta och Puntila/Matti, säger Stadsteaterns informationschef Lotta Fristorp.

I vårprogrammet, som distribueras i en särskild tidning på onsdag, är andra tänkta publikdragare Hamlet av Shakespeare och Sommarnattens leende av Hugh Wheeler efter Ingmar Bergmans film. Men föreställningarna med cirka 8 000 platser till De tre musketörern, som tidigare annonserades på Stadsteaterns sajt, är borta.

Som SvD skrev för drygt en vecka sedan är det förhandlingarna med musikförlagen som har gått i stå. Till den handfull förlag som kan licensiera rätten att använda pjäsens totalt cirka 50 stora 1980-talshits, hör Warner Chappell som bevakar bland annat Michael Jacksons musik:

– Det är väldigt tråkigt att De tre musketörerna stoppas nästa år. Det är en jättebra pjäs, och det kul att den drar mycket folk. Men samtidigt måste man acceptera att några artister inte vill ha sin musik i pjäsen. Michael Jackson gav inte sitt tillstånd medan han levde och hans dödsbo har inte ändrat på det, säger Lars Karlsson vid Warner Chappells svenska del.

Författare och regissör till De tre musketörerna är Alexander Mørk-Eidem som konstaterar att tvisten med musikförlagen stjäl mycket kraft:

– Det är en påfrestning för Stadsteatern att i all evighet förhandla med musikförlagen. I dag är Michael Jackson viktig för föreställningen, men inslaget skulle kunna bytas ut ifall Stadsteatern ber mig skriva om pjäsen. Ännu är det dock inte aktuellt, säger han.

Det återstår nu bara fem speltillfällen av De tre musketörerna. Stadsteaterns förhoppning är att genom ett helt års speluppehåll nå en uppgörelse med förlagen och sedan återkomma med nypremiär den 15 januari 2011. Enligt teaterchefen Benny Fredrikssons planering ska nästan 19 000 biljetter avseende våren 2011 släppas till försäljning den 13 april nästa år.

Hos Warner Chappell upprepar man dock sitt svar att Michael Jackson-musik över huvud taget inte kan användas, och att det inte ens är förhandlingsbart.

– Det är helt orimligt att ha med Michael Jacksons musik och det gäller även 2011. Det har varit stopp för det från USA i år och jag kan heller inte licensiera det för 2011, säger Lars Karlsson.

Han påminner om att konflikten om Stadsteaterns hittillsvarande musikanvändning 2009 fortfarande är olöst, men säger att beslutet att stoppa pjäsen ökar chansen att undvika en rättsprocess.

Regissören Alexander Mørk-Eidem menar, precis som Stadsteaterns chef Benny Fredriksson, att Stim-avtalet tills vidare bör rymma musikanvändningen. På Svensk scenkonst, som är branschorganisation för teatrarna, menar man dock att Stadsteatern har hamnat i en otypisk situation:

– I 99,9 procent av fallen är det inget problem med tolkningen av Stim-avtalet och vi tycker att avtalet fungerar, säger Helena Faxgård, informationschef vid Svensk scenkonst.

Hos Stim konstaterar man att upphovsrätten på sätt och vis är en förbudsrätt:

– Det är väl det som gör att den upplevs som kontroversiell ibland. Men samtidigt tycker väl de flesta att skaparens rätt till sitt verk är självklar. Problemet för Stadsteatern är att deras pjäs är musikdramatik och det är något som inte täcks av Stim-avtalet, varför det måste licensieras separat, säger Helena Woodcock, som är Stims chefsjurist.

En helt annan sak är att höstens stora fokus på upphovsrättens styrka, gör att många teatrar har börjat diskutera ett skräckscenarium: Det skulle vara om upphovsmän, till exempel låtskrivare, mer allmänt börjar utöva ett slags utpressning mot teatrarna, där de sent i produktionsskedet hotar att dra tillbaka inplanerad musik om de inte får pengar.