Fiolläraren Emma Ferm hjälper Felicia Ränk att prova ut en fiol till en av Kulturskolans kurser.. Emma Ferm tycker att det nya systemet är dömt att misslyckas.
Foto: Lars Pehrson
Ture Lewin, 11 år, började spela klarinett redan som 6-åring. Först undervisades han privat, eftersom man måste vara minst 9 år för att få börja i Kulturskolan, men de senaste åren har han gått i Kulturskolan och haft enskilda lektioner.
–Jag undrar hur det ska bli nu. De flesta har ju börjat spela när de är 9 år, så om de bygger grupper utifrån ålder kommer jag att vara på en högre nivå än de andra. Sedan övar man olika mycket och om någon har tränat mindre tar det säkert mer tid av lektionen – det kan nog också bli jobbigt, säger Ture Lewin.
Hans pappa, Anders Lewin, var tidigare pianolärare i Tyresö kulturskola. Där genomförde man i början av 1990-talet samma förändring som man nu gör i Stockholm och det fungerade inte särskilt väl, enligt honom. Om tre barn börjar spela piano tillsammans går det oftast bra i ett eller två år, därefter är de sannolikt på för olika nivå. Att bilda nya grupper innebär ett snudd på omöjligt pusslande och svårigheterna har redan visat sig i Stockholms kulturskola.
Fiolpedagogen Emma Ferm har fått dispens från sin chef att ha viss enskild undervisning i höst – trots det nya beslutet. Anledningen är att det inte har gått att lägga schemat så att alla hamnar i en lämplig grupp.
–Systemet är dömt att misslyckas. En del undervisas direkt efter skolan, medan andra har längre resväg och måste ha sin lektion senare. Det är omöjligt att få ihop tiderna, säger Emma Ferm.
Många pedagoger känner sig kringskurna av beslutet, berättar hon och andra anställda som SvD har talat med.
–Gruppundervisning är jättebra, särskilt för nybörjare, men det fungerar inte alltid. Problemet nu är att vi lärare inte längre är myndiga att bestämma själva utifrån våra pedagogiska bedömningar, säger Emma Ferm.
På Kulturskolans Facebook- sida uttrycks farhågor om att slopad individuell undervisning ska sänka kvaliteten. Och Aspuddens unga orkesterförening har skickat en skrivelse till Kulturskolan och Kulturförvaltningen med en vädjan om att förändringen ska stoppas.
–Risken är att Kulturskolan tappar de duktiga eleverna. De som kommer från musikaliska hem har kontakter och kan skaffa en privatlärare, men många andra lär lägga av i stället, säger Anders Lewin, som själv kommer att leta efter ett privat alternativ åt sin son om klarinettgruppen är för ojämn.
Hur det ser ut i övriga landet är oklart, eftersom det inte finns någon nationell sammanställning av hur kulturskolornas undervisning bedrivs.
–Att som Stockholms kulturskola införa ett starkt direktiv där man slår fast att ingen undervisning ska ske individuellt, det är nog lite ovanligt. Men min känsla är att nästan alla jobbar för mer gruppundervisning, säger Håkan Sandh, projektledare på Sveriges musik- och kulturskoleråd, Smok där 90 procent av landets kulturskolor är medlemmar.
Hans personliga åsikt är att utvecklingen är bra och rimlig.
–Samhällets resurser är inte oändliga och genom att ha undervisning i grupp ger man utrymme för längre lektioner till samma kostnad.
I Stockholm görs också en förlängning av lektionstiden, men utslaget per elev blir undervisningstiden ofta kortare. Tidigare har lektionerna varit minst 20 minuter och nu blir de minst 30 minuter långa. Tre elever som tidigare har haft 20 minuters enskild undervisning kan nu alltså få dela på 30 minuter. Chefen för Stockholms kulturskola, Marion Hauge-Lindberg, hävdar dock att förändringen inte görs för att spara pengar.
–Nej, budgeten för 2011 är ungefär densamma som för 2010. Det primära är att utveckla verksamheten och få med så många barn som möjligt.
Marion Hauge-Lindberg betonar också att det inte behöver handla om stora grupper, utan att de kan bestå av två eller tre musikelever. Och Kulturskolan i Stockholm är tillräckligt stor för att det oftast ska gå att bilda nya grupper vid behov, anser hon.
– Vi har 7 000 barn i kö till Kulturskolan och vi vill att fler ska få vara med.
Anders Lewin tycker att resonemanget om att ge fler barn en plats i Kulturskolan är lite märkligt, sett i ljuset av de besparingar som har genomförts relativt nyligen.
– Om man sparkar lärare och drar ned på resurserna som man har gjort i Kulturskolan de senaste åren så är det klart att det blir kö, säger han.







