Betyg: 3 av 6
Bakom Vapnet döljer sig Martin Abrahamsson som med hjälp av några kompisar, däribland Sibiria-kollegan Martin Hanberg på sång, låter diskbänksrealistiska texter om uppväxten i Östersund ackompanjeras av söta poparrangemang. Men för dem som redan följt Abrahamssons uppväxt genom texterna på Vapnets systerbands Sibirias debutskiva Norrlands inland erbjuder inte ”Jag vet hur man väntar” något nytt. Det är som att träffa en bekant som det är trevligt att umgås med men som efter några timmars ältande blir så jobbig att man måste gå hem. Även om man är vänligt inställd till någon finns det en övre gräns för hur många varv av jobbig-uppväxt-ältande en medmänniska orkar med.
