Betyg: 4 av 6

Det vimsiga fri­skägg-sällskapet Tunng har tappat minst en central medlem sedan debuten men något så trivialt tänker de inte låta stå i deras väg. Med hemligt viskande melodier i varje buskage är det på ytan trivsamt som i en barnramsa men samtidigt med en sällsam underton av valfri särkklädd sekt som delar ut blommor på amerikanska flygplatser. Intressantast framstår Tunng i de – i sammanhanget - vågade men alldeles för korta ögonblick när de låter sig inspireras av 70-talets mest konventionella brittrock och högst moderiktigt närmar sig både sena The Who och Jack Bruces Songs for a tailor. Andres Lokko