Betyg: 4 av 6
Jodå, det fungerar riktigt bra när Tomas Ledin sparkar av sig bootsen, byter elguran mot en akustisk gitarr och tonar ner det bredbenta anslaget. Inte för att skillnaden är så stor. Eller greppet särskilt radikalt. Jag menar, vem har inte gjort en unplugged? Ledin känner man dessutom alltid igen, såväl på melodierna som den märkliga artikulationen och – inte minst – de banalt romantiska texterna.
Tomas Ledin och Esbjörn Svensson under inspelningarna. Foto: Bersa
Det är förvisso förutsägbart att kritisera karlns texter, men när det musikaliska framförandet nästan når sublima höjder orsakar platta textrader som ”vi började dagen med att älska i en stor och sömnig säng” stor skada. I just detta exempel, ”Kärlekens anletsdrag”, blir det dessutom extra påtagligt eftersom Esbjörn Svenssons flygel uppnår just det lyriskt vackra tillstånd som Ledin så gärna vill gestalta i sin text. Men det är väl bara så att han låter Pripps Blå, Dressman och Telia vilken kontexten än är.
Esbjörn Svensson (och kontrabasisten Dan Berglund) är för övrigt ett riktigt lyckokast. Övriga handplockade musiker gör ett gott jobb men det är särskilt jazzpianist Svensson som blåser in luft och lätthet i Ledins vanligtvis så kompakta låtar.
Genomgående fungerar det akustiskt lågmälda bäst. Så fort tempot dras upp och rytmen accentueras blir det fyrkantigt och bredbent igen. Öppningsspåret ”Bara Miles blåa toner hänger kvar” är toppen (jo, jag menar det verkligen, om det inte vore för texten med sin obegripliga Miles Davis-referens). Bästa han gjort sedan ”Sommaren är kort”.
”En för att sova” är en Steely Dan-pastisch, och sådant är ju förstås förbjudet, även om studiomusiker har svårt att motstå det. I ”Vem kunde ana” försöker han göra en Norah Jones (ja, lite här och där faktiskt). Det lyckas väl sisådär, men avslöjar mest hur svårt sandvikaren har att :uppnå den framgångsrika amerikanskans betagnade softa naturlighet.
Jo, en sista notering. Jag har genomgående attribuerat såväl text som musik till herr Ledin själv. Men i praktiken har han skrivit samtliga låtar, utom två, tillsammans med Dan Hylander (de tu har även producerat albumet tillsammans). Att Hylanders närvaro inte märks särskilt mycket är ett bevis så gott som något på att inget rubbar hans nogsamt inarbetade låtskrivarkonst.
Lyssna även på: Esbjörn
Svensson Trio: Good morning Susie Soho.
Dan Backman
