Betyg: 5 av 6
Det goda livet i Fruängen
Det dröjer inte många takter in på öppningsspåret ”Tommy och hans mamma” förrän tankarna är hos ”Kom in kom in”, första spåret på Ulf Lundells senaste skiva ”En eld ikväll”. Och nog skulle det fungera att ge ut ”Stjärnorna i oss” och ”En eld ikväll” som en dubbelskiva: två versioner, två generationer men med ett flertal stämningar som förbinder. Enkelheten är densamma och känslan av ett betraktande ugn finns där – om än i olika former.
”Jämförelsen med Lundell är sluggermässig”, sa Tomas Andersson Wij till SvD i måndags. Men han låter i alla fall som en Lundell/Plura/LeMarc för en ny generation.
Men medan personerna i Ulf Lundells texter rör sig i Medelhavsområdet eller kring templen i Teotihuacán befinner sig Tomas Andersson Wij på Statt i Hudiksvall eller i sin barndoms Aspudden. I Andersson Wijs fall är det tillbakablickar med en högst balanserad nostalgi. Reflektionerna är många men de enkla svaren uteblir.
”Ligga lågt” är ett lågmält vackert spår som mitt i allt det mörka lyckas förmedla en gnutta hopp och ljus, medan ”Blues från Sverige” är ett lyckat exempel på att (lite) gubbigare singer-songwriter-pop faktiskt inte behöver bygga på gråtmild whiskey-lyrik eller en bredbent macho-självbild.
Efter 2002 års halvengagerande ”Vi är värda så mycket mer” är ”Stjärnorna i oss” en utmärkt vändning. Det är så här Tomas Andersson Wij ska låta.
Lyssna även på: Sophie Zelmani:
Love affair.
Kristin Lundell
