Betyg: 3 av 6
Den som har följt Beirut från den smått briljanta debuten The Gulag Orkestar har för länge sedan förstått hur de olika influenserna i hans backpackerpop har varit dekor snarare än något mer genomgripande. Nu är det i vilket fall omöjligt att missa. På hans första skiva utan tydlig kulturell och geografisk avsändare (eller om man ska vara mer exakt, där den västerländska folkpopen står i centrum) låter allt ändå precis som det brukar. Vilket också innebär att samma arrangemang och låtidéer har använts några gånger för ofta. Men här och där, som i East Harlem, tecknas faktiskt en möjlig utväg, med låtar som bygger mer på melodier än på upprepade stämningslägen.
