Betyg: 3 av 6
Brittiska trion Muse avslutar sitt femte album med en kort symfoni i tre delar. Med Hollywoodstråkar som åkallar det europeiska klassiska musikarvet, romantiskt pompösa löpningar över flygelklaviaturen och en pinsamt flummig text utgör det en fullt logisk slutpunkt på ett album där vartenda riff och varje textrad pumpats upp till ett sprickfärdigt arenaformat. Det är lätt att förfäras över trions stora gester och spända halsmuskler, men doserar man förnuftigt är deras banaliserade form av progressiv rock ganska underhållande. Allra lättast att gilla dem är det när Queen-influenserna når sitt absoluta klimax i United states of Eurasia.








