Betyg: 2 av 6

The Fleshtones är kända för att vara det enda band som regelbundet spelade på CBGB och Max’s Kansas City som fortfarande är aktiva - det är inte någon klatschig slogan, men man får vara glad för det lilla - och de släpper fortfarande fina garagepop-pastischer. Det här är så klart inte menat att vara en ”seriös” skiva, men när The Fleshtones rimmar om julstrumpor med vaselin i och andra vagt snuskiga saker påminner de mest om en söt morbror i blank jultomteslips som byter från snapsvisor till de ”fula” visorna från albumet Folklår. Det är gulligt, men efter ett tag smyger man ändå iväg till sitt eget rum för att lyssna på riktig musik.