Betyg: 5 av 6
För varje skiva som kommit efter att Ladytron debuterade med 604 för sju år sedan har kvartettens syntpopflirtar blivit alltmer oblyga. Det tackar åtminstone jag för. Den mer knepiga och experimentella sidan hos dem tyngde ned gruppen.
På Velocifero tar de avstamp i det formidabla spåret Destroy everything you touch, från förra plattan Witching hour, och fortsätter på den tillgängligt melodiska och dansanta linjen. Alla mörka och dramatiska drag är inte utsuddade, men dagens Ladytron har mer med Giorgio Moroder, Pet Shop Boys, Human League, Gary Numan, Depeche Mode och glamrock att göra än den electroclashvåg de buntades ihop med initialt.
Fler nya recensioner
- 4 jun 2008 Bullriga toner från Kempf
- 4 jun 2008 Rik på romantik
- 4 jun 2008 Sånger om gruvarbete i Mellansverige
- 4 jun 2008 Oblyga syntpopflirtar
- 4 jun 2008 Egensinnig dubstep
- 4 jun 2008 Kräver ett tränat öra
- 4 jun 2008 Inte alls uppfriskande faktiskt
- 4 jun 2008 Som en biltur på nyasfalterad landsväg
- 4 jun 2008 Klubbkidsen kan bli rastlösa
- 4 jun 2008 Mann för smart för sitt eget bästa
- 4 jun 2008 Weller undviker röda trådar
- 4 jun 2008 Morissette fortsätter gräva i 90-talet
- 4 jun 2008 Mitt emellan Winnerbäck och LeMarc
- 4 jun 2008 Lika lättsmält som glass
- 4 jun 2008 En resa värd biljetten







