Betyg: 1 av 6
2001 var året då Missy Elliott sådde dansbomben 4 my people och odlade en spricka i muren mellan amerikansk r&b och europeisk dansmusik. Tio år senare har muren rasat och David Guetta är mannen som dansar på dessa ruiner som i princip utgör dagens moderna pop, eller om man så vill, Lady Gaga. Tyvärr är syftet endast kommersiellt, vilket gör att varje spår låter exakt som det andra. Guetta vill festa, höja volymen, sträcka händerna i luften och ta in fler brudar, och han vill det på varenda spår. Nothing but the beat är så avgrundsdjupt fantasilös att den efter bara några minuter får en lätt komisk effekt. En timme senare längtar du efter svårlyssnad elektroakustisk musik.
