Betyg: 3 av 6
Det blir lite väl Status Quo-klämmigt på ett par ställen, men så är det ju också den gamla hederliga rock’n’rollen som Lemmy håller varmast om hjärtat. De fem första spåren in i Motörheads tjugoförsta album faller alla inom den ramen och är klart godkända. Värre blir det när Phil Campbells kantiga metalgitarr tar över i statiska Brotherhood of man, eller när riffen blir för hårda och opersonliga. Att få höra en riktig Motörhead-klassiker, där Lemmy grymtar titelorden istället för en melodisk refräng, känns långt borta. Dock lär säkert fans av denna uppställning uppskatta det svängiga materialet.
