Jacob Widén, sångare i Neverstore.
Foto: KAT-KILLER
”Det här med att det går så snabbt och musiken är så utmattande är ju värst för vår trummis Erik Lantz som får jobba. Musiken är energisk, ungefär som ett träningspass. Vi är genomsvettiga allihop efter ett gig. När vi skriver låtar så blir de så där snabba. Efter en spelning är jag tom och extremt trött. Det gäller att inte öppna ölen direkt utan man måste dricka lite vatten först.
Jag träffade basisten Oscar Kempe redan när vi gick i gymnasiet i Skövde. Erik kom med när vi började på rock- och poplinjen i Nyköping 2005. Redan från början var vi influerade av den amerikanska punkrocken, band som Offspring, Green Day, Lagwagon. Vi körde gamla skolan och skickade demos till skivbolagen och det är fortfarande en svårslagen känsla när vi blev uppringda och fick skivkontrakt. Våra föräldrar tycker att det är okej med bandet i dag men förr var det pikar och de stack till oss lite högskolebroschyrer.
Att vi tog namnet Neverstore var bara en tillfällighet. Vi skulle göra vårt första gig någonstans 2001 och affischer skulle fixas. Då fick vi panik men råkade se en varningstext där det stod ’Never store’ så då slog vi ihop orden och tyckte det blev tufft. Den där kritiken att vi inte skulle vara punk kanske beror på att vi ligger på ett storbolag men vi skiter i vilket. Folk får kalla vår musik vad de vill. För mig är punk när man gör vad man själv tycker och står för sina åsikter och handlingar.
I Out of breath sjunger jag ’Why can’t you open your eyes’ och det handlar om miljön Det finns så himla mycket enkla saker man kan göra, som så få gör. Jag tänker på enkel sopsortering, byta ut glödlampor, inte låta tv-n stå på standby. Egentligen är jag en optimistisk person så tids nog kanske fler och fler fattar. Men jag blir irriterad på trendistor när miljön blir ute. Det handlar ju bara om sunt förnuft.”








