Betyg: 4 av 6
Det är smått omöjligt att inte smittas av Plura Jonssons nyfunna energi när han likt en medelålders Duracell-kanin i hästsvans rusar mellan album, bloggar och böcker. Och i det exemplariskt korta titelspåret fångar hans Eldkvarn, trots sin ansenliga ålder, en hetsig New Jersey-frenesi som vore de reinkarnerade som Kungsholmens The Hold Steady.
Hela albumet – trots ögonblick av svårt bluesig Stones-disco – kännetecknas av just tidsbrist. Som om Pluras bröstkorg håller på att brisera av alla historier som bara måste ut, alla dessa melodier – även den som Bruce Springsteen redan har skrivit – som med blicken fäst på klockan kastar sig ut genom dörren och stoppar en taxi. Andres Lokko
