Betyg: 4 av 6
Efter förra årets ep: nu kommer debuten, producerad av Björn Olsson (Soundtrack Of Our Lives, Bear Quartet) och Mattias Glavå (Håkan Hellström). Granada gör fortfarande bomullsmusik som dränker öronen i precis lagom söt honung. Allt känns så snällt och fint och positivt att man snart börjar misstänka albumet för att vara en kodad invit till någon sekt. Någonstans efter sjunde spåret blir det lite sömnigt, eller snarare, man riskerar själv att slumra till. Det skulle behövas något som briljanta Sister mot slutet, småtråkiga Jubilee räcker inte. Men ändå, dessa lågmälda variationer kring klassiskt rockmusik; Anna Järvinens kristallröst och Magnus Wikströms eftertänksamma ord över ett stilla piano, en vibrerande orgel eller mjuka gitarrljud - med munspel som lyft - uträttar ibland små gnistrande underverk.
Lyssna även på: Mazzy Star: Among my swan, Nick Drake: Bryter layter.







