Betyg: 5 av 6

Med Bach i botten via fransk impressionism tar pianisten Erik Lindeborg ett helhetsgrepp på jazzen. De tolv delarna i hans filosofiska jazzsvit får var och en sin karaktäristik i texthäftet. Begreppet ”flöde” står för livstillvänd dynamik, ”den elfte timmen” leder till William S Burroughs moderna mardrömsvision, och Tour de France blir sinnebilden för ett livets styrkeprov. Villkor och tillstånd gestaltas i såväl drömska stämningar som ilsnabba, precisa och lekfulla bebop-fraser. Erik Lindeborgs jazz är organiskt uppbyggd och sträcker sig bortom mönster och förebilder.