Betyg: 5 av 6

Den Cornelis Vreeswijk vi möter i Georg Riedels ”okända” texturval och nya kompositioner är den mer eftersinnande, med en mildare satir, inte den nonchalant burleske.

Sonen Jack hörde jag vid ett tillfälle nämna två Cornelislåtar han hade svårt att fördra: Hönan Agda och Brevet från kolonin. Själv lägger jag i så fall till Sportiga Marie, Deirdres samba och balladen om Fredrik åkare och Cecilia Lind. Den senare har en uppföljare här som blir till något av en avbön. Åldersskillnaden har tagit ut sin rätt.

Med textraden ”ta hit en bra fiol” ur Vals på Sunnanö identifierar sig Vreeswijk med den åldrade Rönnerdahl sedd i blixtljuset av sin unga danspartner, och med låttiteln Ta hit ett piano! Sa Jan Johansson hänvisar han till svensk 60-talsjazz.

Vi får en påminnelse om Tjechov med en låttitel som Damen med hunden, och det glimtar till av dåtida konflikter och krig med platser som Belfast eller Hanoi.

Georg Riedel förenar visa och jazz med inslag av blues i en genomtänkt och skicklig smältdegel av kontrabas, trumpet, saxofon, tuba, piano, gitarr, slagverk. Sarah Riedel sjunger med sårbar medvetenhet om texten, och Nicolai Dunger axlar Vreeswijks mantel med övertygelse – allt i Göran Peterssons varsamma produktion och i en tilltalande förpackning formgiven av Johan Månsson.