Det bästa sättet att trigga igång sin inre kalenderbitande fyrtiotalistman är att locka honom med en jubileumsgåva av ett banbrytande album. Inklusive en cd med extramaterial. Och även en sjuttiotalist måste erkänna att det är lite mäktigt att lyssna på en demo av titellåten.

Precis som det är bisarrt att höra en italiensk version av den - där den 23-årige Bowie är mycket noga med fraseringen, men helt oanande om att texten skrivits om till en banal kärleksvisa.