Colbie Caillat ser ut som en parodi av myten om kaliforniska tv-serier där allt är perfekt och alla har reklamfilmshy. Hon sätter sig ner i hotellbaren i Stockholm, ber assistenten om ett glas juice och säger: ”Nu kan jag svara på dina frågor”. Hon växte upp I Malibu och Ventura County och det bästa var att bara lägga sig på stranden med kompisarna och lyssna på musik.

Just musiken växte hon upp med eftersom hennes pappa Ken Caillat producerade ett av de mest sålda albumen genom tiderna – Rumours med Fleetwood Mac. I hemmet sprang 1970- och 80-talets stjärnor omkring – Billy Idol, Pat Benatar, Alice Cooper – och det blev till något helt naturligt för Colbie Caillat.

–Jag var inte ens född när han producerade Rumours men det var liksom inget märkvärdigt med alla artister. Det var ju en del av min vardag. Men min pappa brukade spela alla låtar och berätta vad de handlade om, hur låtarna var uppbyggda och hur man valde låtordningarna på albumen. Det har jag så klart användning för nu.

Har föräldrarna alltid uppmuntrat ditt yrkesval?

–Ja, men på sistone skojar de och säger att jag borde välja något annat eftersom jag aldrig är hemma utan bara är ute och reser.

Colbie Caillat började ta sånglektioner som barn och spelade in några technolåtar som 15-åring som användes på modeuppvisningar. Fyra år senare skaffade hon en gitarr, började skriva låtar och lade ut några låtar på Myspace.

–När jag sjöng på min första talangshow var jag elva år och när folk frågade vad jag skulle bli när jag blev stor svarade jag alltid sångerska. Alla uppmuntrade mig vilket hjälpte eftersom jag var så blyg. I skolan var jag skräckslagen när jag skulle läsa högt.

De första månaderna hände ingenting med hennes låtar men så lade hon till Bubbly på sajten. Då exploderade allting och tidningen Rolling Stone utsåg henne till en de bästa kvinnliga artisterna på Myspace.

–Jag fick alla mina fans där plus skivkontraktet när skivbolagen såg att jag efter sex månader hade 50000 personer som lyssnade på låtarna varje dag.

Bubbly har blivit en stor hit, även i Sverige, och handlar om känslorna när man blir kär i ­någon, fjärilarna flyger omkring i magen och man går omkring med ett dumfånigt leende. Colbie Caillat sjunger: ”Every time I see your bubbly face, I get a tingle in a silly place”. De flesta låtarna är somriga, dåsiga och lite menlösa. Albumnamnet Coco passar utmärkt och det är också Colbie Caillats smeknamn.

–Jag tänkte kalla den The Little things, om de små sakerna i ­livet som betyder något. Men jag tyckte att det skulle vara förvirrande. När jag skrev Bubbly kände jag inte alls att det var en hit. Så där ser man hur lite man vet.

Hennes pappa producerade debutalbumet och ibland kunde det vara lite svårt att jobba med honom. Lite av tonårsrevolten smög sig tillbaka.

–Lite irriterande kanske. Men han har så mycket kunskap och erfarenhet så det var det värt.

Är du fortfarande blyg trots all succé?

–Ja, jag lider av scenskräck. Bra jobb jag valde, eller hur? Men jag är ändå glad för jag försöker be­segra min rädsla och gå vidare.

Vad tycker klasskompisarna idag?

–De tycker att det är lustigt att se mig på scenen men nu när jag valt den här karriären har jag ­inget val, haha.

Så vad gör du åt scenskräcken?

–Som tur är så avtar den efter halva showen så jag lyckas övertala mig själv varje kväll att kravla mig upp på scenen.