Betyg: 3 av 6

Thomas Funcks Grodan Boll, Lennart Hellsings visor eller Alf Pröysens vaggvisa Läggdags är exempel på suverän barnmusik med äkthet och poetisk intelligens. Vi är då någonstans på 50-talet, men glädjande nog är Grodan Boll ännu aktuell. Jag ser inte riktigt samma genuina kvaliteter i dagens barnmusik.

Med titellåten Det kostar på att vara barn hittar dock Oscar Danielson ett autentiskt tonläge. Han tar upp ämnen som eld, en sönderslagen vas, farliga vuxna. Texterna har en välformulerad tankeskärpa, framtoningen är befriande cool, och han är dessutom en utmärkt gitarrist.

Pelle Carlbergs Packa pappas kappsäck är ett familjeprojekt som kan leda tanken till österrikiska familjen von Trapp. Varannan vecka, Pappa gråter – inte heller Pelle Carlberg väjer för allvaret, även om huvudintrycket är entusiasm. Det är stor orkester med stråkar.

Lekisjazz har en mycket uppskattad fransk förlaga där jazzviolinisten Didier Lockwood medverkar. Karin Carnrot har tolkat fritt till svenska och sjunger tillsammans med Elin Trogen. Albumet utgör en pendang till ett lekfullt och kommunikativt scenprojekt med sjumannabandet Krokodilorkestern, och lösryckt får det ingen riktig genomslagskraft.