Betyg: 4 av 6
Alicia Keys sa själv inför detta hennes tredje studioalbum att det skulle vara en stark kombination av rock och soul, ett slags möte mellan Janis Joplin och Aretha Franklin. Resultatet blev dock snarare Roberta Flack. Tempot är nedskruvat, hiphopinfluenserna ganska bortskalade och 70-talets soulballader ligger inte många referenser bort. Låtarna känns noggrant utvalda, men As I am saknar de där riktiga topparna, såsom debuten hade Fallin och uppföljaren You don’t know my name. Styrkan sitter, som i fallet med Angie Stone, i rösten. Och det kan vara gott nog i soulsammanhang, men vi vet ju hur fantastiskt det kan bli om bara låtarna sticker ut lite mer än denna gedigna vuxensoul.
