Nej tack, sa landets största museer när regeringens utredare Christina von Arbin i fjol föreslog hur branschen kunde bli effektivare genom att koordineras. Men i dag, onsdag, lanserar regeringen ett alternativ som innebär att branschen tvingas att utveckla samarbeten. Skillnaden är att det blir branschen själv som får finna lösningen.
I första hand ger regeringen en rad statliga museer i uppdrag att börja samarbeta mycket mer. Enligt vad SvD erfar måste landets 14 centrala museer tillsammans redovisa hur de ska samarbeta om allt från ekonomi till utställningar. ”Kulturarvet är en kraft som ständigt behöver omtolkas, utvecklas och användas på ett nytt sätt”, skriver regeringen som vill se museerna samarbeta med hela det omgivande samhället, däribland förstås också med alla regionala museer.
Beskedet lämnas av kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth i dag, under museibranschens stora vårmöte i Falun. Klart är att branschorganet Riksförbundet Sveriges museer, RSM, samtidigt kommer att anförtros en viktigare roll än tidigare.
Lars Amréus är ordförande för Riksförbundet Sveriges museer:
– Regeringen lägger två parallella uppdrag. Dels ett till de statliga museerna som får föreslå hur de vill ha samarbeten, dels ett till oss på Riksförbundet. Vi skär ju tvärs över alla museigränser och organiserar alla sorters museer, från privata till kommunala, statliga och stiftelseägda, och ska också föreslå samverkansformer.
Utan tvekan är det Riksförbundet som kulturministern nu lyfter fram. Medan de statliga museerna inte får några nya medel alls till sitt uppdrag om nya samarbeten, tilldelas RSM 1,5 miljoner kronor. RSM som förut inte har haft statligt anslag, har redan kunnat anställa en generalsekreterare, Mats Persson, som sedan drygt en vecka har i uppdrag att skapa en plattform för branschgemensamma projekt.
– Det här är ett jätteförtroende från regeringen och det är bra om museibranschen utvecklar sig själv, säger Mats Persson, som tidigare drivit olika it-projekt, senast för Region Blekinge.
Vissa it-tjänster hör till det som landets museer skulle kunna sköta centralt. RSM vill till exempel erbjuda ett centralt system för att hantera utlåning mellan museer. Regeringen vill också ha RSM som en samlande aktör för museisektorn med ett särskilt uppdrag att hantera branschens kompetensutveckling och internationella samarbeten. Även de centrala jättemuseerna måste samråda med RSM, men regeringen säger inte exakt hur.
– Det vi vet är att vi måste samarbeta också om hur vi ska samarbeta, konstaterar Naturhistoriska riksmuseets chef Jan Olov Westerberg, som just nu är ordförande för Centralmuseernas samarbetsråd.
Av de 14 statligt styrda museerna kräver regeringen en redovisning av alla nuvarande samarbeten, samt en plan för en gemensam väg framåt så att hela museisektorn kan samarbeta.
– Tiden då man byggde centrala hierarkier som skulle stråla ut museikunskap mot mindre vetande museer är förbi, säger Lars Amréus, RSM:s ordförande som kommer att bjuda in alla museichefer till en gemensam workshop i april då de ska kunna föreslå vad museerna vinner på att driva gemensamt.
Museisektorn är alltså på allvar under reformering och som en liten pusselbit ingår även Riksutställningar, vars framtid utreds av Chris Heister, landshövding i Västerbottens län. Hon menar att det är helt avgörande för museerna att börja dela på kostnader. Ett sätt att göra det är att producera utställningar som klarar att visas på mer än en plats i landet.
– Många utställningar kan mycket väl visas på flera museer, bara de från början byggs upp så att de lätt kan packas ner och flyttas.
Förslaget om Riksutställningar lämnas redan 30 april, medan de nya uppdragen till RSM och Centralmuseerna i en första omgång ska redovisas för regeringen 15 juni, även om slutrapporterna sedan inte görs förrän 1 mars 2011.
– Skulle man komma fram till att en stor omställning av museisektorn behövs, så kan den genomföras men bara långsamt om man inte får extra pengar. På landets alla museer jobbar ju tusentals anställda, påpekar Jan Olov Westerberg vid Centralmuseernas samarbetsråd.
