På Arlanda möter man just nu – förutom det vanliga ”welcome to my hometown”-porträttgalleriet med kungapar, Astrid Lindgren och så vidare – Abba. Naturligtvis med anledning av det nya Abbamuseet, Stockholms senaste museibygge.

Knappt har man landat på Gardemoen i Oslo förrän man möter Edvard Munch. Naturligtvis med anledning av det pågående 150-årsjubileet. Men också som ett led i en varumärkesarbete, en högst medveten så kallad ”national branding”. Det är Innovation Norge, motsvarigheten till Business Sweden (fd Exportrådet) som har börjat profilera landet med kultur efter att all marknadsföring och pr kring Norge tidigare kretsat kring naturnationen och dess fjäll och fjordar. Man ser stor potential i kulturresenärer och förväntar sig den så kallade Bilbaoeffekten, efter det Guggenheimmuseum som blivit den baskiska huvudstadens världsberömda logotyp och turistmagnet.

Munchjubileet firas med en mängd evenemang, men främst med den stora utställningen på två adresser i Oslo, Nasjonalmuseum och Munch-museet. Var för sig är de världens största ägare av konstverk av den extremt produktive norske titanen. Tillsammans har de skapat en presentation som är oslagbar i sin bredd, den mest omfattande någonsin. I stort sett samtidigt med att den öppnade häromveckan beslöt norska stortinget att båda museerna får var sitt nybygge.

- Norge ska vara en ledande kulturnation. Att vi klarar att resa ett nytt nationalmuseum av hög kvalitet understryker det, betonar kulturminister Hadia Tajik i Aftenposten.

Viljan att kommunicera Munch internationellt manifesterar sig i än högre grad sedan en version av hans ”Skriet” för ett år sedan blev ett av världens dyraste konstverk när det av skeppsredararvingen Petter Olsen via Sotheby’s i New York såldes till riskkapitalisten Leon Black för 120 miljoner dollar. Inte minst därför har ”Skriet” varit motiv på affischkampanjer i Moskva, Madrid och Seoul.

- Kanske är ”Skriet” lite överexponerat i marknadsföringen, kommenterar Mai-Britt Guleng på Nasjonalmuseum.

Hon är en av fyra curatorer som har sammanställt jubileumsutställningen. Man vill tacka henne för att hon med sina kollegor sätter museets världsberömda version av ”Skriet” på plats. Den hade kunnat få en egen sal. Nu hamnar den i sitt sammanhang där den med andra centrala verk från samma tid ingår i ”Livsfrisen”, en rekonstruktion av en utställning i Leipzig 1903. Borta är guldramarna, i stället är målningarna monterade bakom en vit passepartoutliknande glasmonter. Det är mycket effektfullt och med tanke på svårigheter att frakta och försäkra de extremt dyrbara verken antagligen en unik händelse.

”Skriet”, målningarna av sjukrummen och verken med starka kvinnor som vänder sig bort från brutna, ensamma män har skapat schablonbilden av den dystre Munch - sjuk, olycklig och ångestriden. Så framträder han i isländske konstnären Ragnar Kjartanssons hängning - ett urval Munch-verk på papper ur Modernas samlingar, den visas just nu i en lada uppförd inomhus på Moderna Malmö. På taknocken en stor neonskylt med den träffande texten ”Scandinavian Pain”. Aj! Munch gör ont. Också.

Men givetvis är bilden som framträder på de båda mycket stora utställningarna i Oslo betydligt mer sammansatt än så.

Där möter man även en hyperproduktiv konstnär med födgeni. Med sinne för affärer lyckas han sälja omkring hundra målningar i Tyskland. Och när han blir så nervsjuk att han lägger in sig på hospital är Munch inte krassligare än att han förmår de goda doktorerna att köpa ett antal verk och kanske även beställa porträtt.

Utställningen börjar med den unge Munch på Nasjonalgalleriet i centrum och slutar med den åldrande konstnären på Munchmuseet i stadsdelen Tøyen någon kilometer därifrån. Munchs motiv följde honom genom livet, han målade dem i flera varianter genom decennierna. I utställningsrummen har motivkretsarna färgkodats – blått för natten, rött för passionen – i ett lyckat försök att binda ihop de båda platserna till en gemensam upplevelse. Den strävar också efter att motverka den gängse alltför biografiska och psykologiserande tolkningen av Munchs konstnärskap. Munchs verk är inte enbart en själslig seismograf.

- Hans teman är knutna till en generell utveckling i kulturlivet. Han är ett barn av sin tid. Söker man förklaringar i ljuset av hans personlighet och natur glömmer man att det han skapar är konst, alltså kultur. Han försöker dölja sina spår, men i hans bilder upptäcker man att han sett mycket annan konst, säger Mai Britt Guleng, författare till en av den tunga katalogens huvudtexter.

Munchs konstnärliga val är högst medvetna. Att exempelvis framställa motiv med döden som tema är inte bara något som kommer inifrån för att han har upplevt den i sitt liv. Det är en motivkrets som hans publik relaterar till, han märker att han kan beröra genom sina bilder och skapar sig en nisch. Det som utmärker honom är experimenten med färg, form och en teknik som ständigt omprövas och reduceras. Och där är han uppkopplad till vad som samtidigt händer i Berlin och Paris.

Den unge Edvard Munchs sotiga och lungsiktiga Oslo är inte dagens. Staden upplever just nu en genomgripande uppgradering som märks direkt vid ankomsten till ”Flygtogsentralen”, som på ena sidan flankeras av nyuppförda byggnader med futuristiska fasader - det så kallade ”Barcode” projektet. I dess omedelbara närhet ligger den nya Oslooperan vid vattnet. Och år 2018 är det tänkt att Munchmuseet flyttar ut från sina alltför trånga 1960-talslokaler och in i ett nybygge i dess omedelbara närhet. Nära rådhuset på andra sidan Akershus fästning ska det jättelika nya Nasjonalmuseet stå färdigt år 2019.

Då uppstår enligt Nasjonalmuseums kommunikationsdirektör Jean Yves M. Gallardo ett kilometerlångt flanör- och kulturstråk utmed vattnet från Tjuvholmen med privata konstmuseet Astrup Fearnley med Oslos dyraste lägenheter däremellan.

- Oslo blir stadigt större, vi växer mest i Europa just nu, förklarar han.

Edvard Munch dog år 1944. Då var Oslo ockuperat av Tyskland. Idag tycks det ha varit i en fjärran forntid.

- Nu befinner vi oss i Norges guldålder.


Populära quizer om vetenskap:

Vem var det som fräste åt Albert Einstein?

Har du koll på de nya vetenskapliga rönen?

Vilken vetenskapsman dog hos drottningen?