Text, musik: Erik Appelros, Istvan Steneberg, Rickard Sköld
Placering: 8 i deltävling 1 2002
Det värsta är inte den gnälliga melodin. Eller de glåmiga textraderna om tankar som aldrig når sitt mål och dörrar som aldrig öppnar sig. Nej, det är inte ens den svajiga sången eller de teatraliskt slirande r:en. Det värsta, eller ska vi säga det märkligaste, med denna sega och superdeppiga rockballad är att den i konkurrens med 1830 inskickade bidrag tog sig ända till 2002 års första delfinal. Fast där tog det stopp.
1. Richard Sköld: En värld som alltid brinner (2002)
Text, musik: Martin Landh, Joacim Dubbelman, Sam McCarthy
Placering: 7 i deltävling 1, 2006
Hannah Graafs bidrag till Melodifestivalhistorien är en illa sjungen popbagatell, vars enda värde ligger i den kitschiga kändisfaktor hon själv bidrar med. Musik, kläder och hår leker med bilden av Marilyn Monroe, men istället för glamorös sensualism förmedlas bara tristess och amatörism. Hannah Graaf är så stel och livlös att man lika gärna hade kunnat ersätta henne med en Barbiedocka. Då hade man sluppit sången.
2. Hannah Graaf: Naughty boy (2006)
Text, musik: Martin Landh, Joacim Dubbelman, Sam McCarthy
Placering: 4 i deltävling 1, 2002
Excellence slog igenom 2001 i dokusåpan Popstars. Karriären var kort och tog slut efter Melodifestivalen och, lite senare, låten Vi ska vinna, det officiella svenska bidraget till vinterspelen i Salt Lake City. Melodifestivalbidraget var dock ingen segrare; en blek poplåt utan energi och glädje, framförd av fem tjejer som varken kan dansa eller sjunga. Och som inte ens kan låtsas att de själva tror på vad de gör.
3. Excellence: Last to know (2002)
Text, musik: Evan, Malin Eriksson, Jonas Sjöström
Placering: 8 i deltävling 4, 2006
Sunkig chartertechno framförd av en smetig falsettröst virad kring fem maskeradklädda dansare. Låten, en slags perverterad Pet Shop Boys-fantasi med plastiga syntar, är inte mycket att orda om. Mer minnesvärd är den tjocka kedja som hänger från bältet på Pontus Evan Hagbergs byxor och som - det är sant - går runt låret. Sådant får man garanterat bara se i Melodifestivalen.
4. Evan: Under your spell (2006)
Text, musik: Danne Attlerud, Lars "Dille" Diedricson, Peter Nordholm
Placering: 7 i deltävling 4, 2005
Malena Ernman var inte först med opera i Melodifestivalen. Mezzosopranen Katarina Fallholm tog redan för fem år sedan hand om refrängerna i Rickard Engfors gayigt tramsiga technoschlager Ready for me. Engfors, som på olika sätt figurerat i Melodifestivalens kulisser och en gång i tiden kallades för "Christer Lindarws kronprins", gör här sitt bästa för att sänka den artistiska standarden på musiktävlingen.
5. Rickard Engfors featuring Katarina Fallholm: Ready for me (2005)
Text, musik: Paul Sahlin, Alf Brink
Placering: Delad 7:e plats 1987
Om Dallas skulle vara en svensk tv-serie förlagd till Skara-slätten skulle Paul Sahlin vara Bobby Ewing och Anne Kihlström Sue Ellen. 1987 deltog de två i Melodifestivalen med den tvättäkta dansbandsschlagern Ung och evig. Paul Sahlin, som startade sin karriär under namnet Paul Paljett och numera är begravningsentreprenör, och den mindre kända Anne Kihlström, buggar sig igenom tre totalt intetsägande minuter.
6. Paul Sahlin & Anne Kihlström: Ung och evig (1987)
Text, musik: Lasse Sahlin, Jan Lundkvist
Placering: 10:e plats 1999
Innan Christer Björkman blev enväldig Melodifestivalgeneral hade han en hyfsat framgångsrik schlagerkarriär med 1992 års vinnande Melodifestivalbidrag Imorgon är en annan dag som främsta merit. Sämre gick det för det sorgesamma pekoralet Välkommen hem. Inte så konstigt då Björkmans svajiga sång, särskilt märkbart i refrängerna, slutgiltigt sänker den smöriga melodin till botten.
7. Christer Björkman: Välkommen hem (1999)
Text, musik: John Ekedahl
Placering: Delad 6:e plats 1991
Melodifestivalartister måste profilera sig både visuellt och musikaliskt. John Ekedahl har vita denimkläder, sjunger hackigt och försöker, på ett lite halvhjärtat sätt, efterlikna Orup. Med sitt frikyrkligt funkiga bidrag Stanna du i dina drömmar får han de mesiga vita brittiska funkmännen i Curiosity Killed The Cat och Level 42 att framstå som svarta funkmonster i Sly Stone och George Clintons efterföljd.
8. John Ekedahl: Stanna du i dina drömmar (1991)
Text, musik: Bert Karlsson, Lennart Clerwall
Placering: 6:e plats 1992
Bert Karlsson och Nick Borgen skrev texten, fast när det visade sig att norrmannen Nick Borgen inte hade svenskt medborgarskap blev hans namn struket. Det kanske inte gör så mycket då Venus butterfly är en skandalöst usel låt som i förtäckta och banalt rimmade ord avhandlar ämnet oralsex. Vore det inte för texten skulle ingen minnas denna helt igenom eländiga dansbandsschlager från Skaraslätten.
9. Angel: Venus butterfly (1992
Text, musik: Lasse Andersson
Placering: 3:e plats i deltävling 1 2007 (slogs ut i Andra chansen)
Abbas Waterloo ligger kvar som en blöt filt över Melodifestivalen. Elin Lanto-bidraget Money är inget plagiat, bara en väldigt trött variation på Björn & Bennys Money money money, kryddad med en nypa Britney Spears och några stänk etno från Balkan. Den går antagligen bra att motionsgympa till men det melodiska elementet är så utslätat att det inte går att urskilja någon gräns mellan vers och refräng.
