- Förra året satt vi fängslade och tänkte att ”nu missar vi årets Bokmässa, undrar om vi är fria till nästa?” sade Martin Schibbye halvt på skämt, halvt på allvar, när han mötte kollegor och mässbesökare i dag på Bokmässan.

Det internationella torget var fyllt till bredden när Schibbye, Persson och Dawit Isaaks bror Essayas Isaak klev upp på scenen för den årliga manifestationen för Dawit och andra fängslade journalister. När de två journalisterna - som fram till ett par veckor sedan satt fängslade i Etiopien - anlände möttes de av rungande applåder.

- Tack, det är oerhört skönt att vara fri och stå på den här scenen, sade Marin Schibbye till åhörarna.

Både Martin och Johan var angelägna om att poängtera att många journalister och oppositionella politiker fortfarande är frihetsberövade runtom i världen.

- Det är svårt att vara glad eftersom så många sitter kvar i fängelse. Vi kommer snart att sätta oss ner med Essayas och Journalistförbundet och försöka diskutera om vad vi kan göra. Vi hoppas kunna få igång en vettig debatt om vad samvetsfångar är och hur vi ska lösa det här, sade Johan Persson.

I år är det elva år sedan Dawit Isaak fängslades i Eritrea, och fortfarande har han varken fått en rättegång eller ett officiellt åtal. Jonas Nordling från Svenska journalistförbundet framhöll att om Dawit dömts till samma straff som Schibbye och Persson hade det straffet varit avtjänat nu.

- Vi hade en jävla tur som kom ut. Jag menar vi satt i fjorton månader och Isaak har suttit i elva år. Jag kan inte ens tänka mig hur länge det är, sade Johan Persson.

Martin Schibbye fyllde i:

- Samtidigt är kärnpunkten att vi dömdes, och att vi dömdes till elva år, att det här har varit en resa som har förändrat våra liv. Frågan är nu hur det kommer att förändra utrikesjournalistiken och villkoren för journalister som jobbar i konfliktområden, sade han.

Johan och Martin fick frågan om vilka lärdomar de dragit av sin tid i Etiopien.

- Det viktiga är att det här aldrig händer igen, det är den stora lärdomen, att skyddet måste stärkas för journalister, svarade Johan Persson.

Martin Schibbye svarade att skyddet för journalister egentligen är ett skydd för människor som lever i slutna länder:

- Vi vill göra skillnad för framtida journalister som arbetar i konfliktområden och arbeta för att ge dem ett starkare skydd. Inte för att journalister ska ha en gräddfil - att man ska kunna använda sitt pressleg för att komma in i vilket land man vill utan visum - utan för att skydda några av världens mest utsatta människor som lever i de här regionerna, att ge dem en röst och en möjlighet att möta journalister.

Essayas Isaak inledde samtalet, som anordnades av Journalistförbundet och Reportrar utan gränser.

- Tyvärr vet jag lika lite om Dawit som förra året, så vi lever kvar i ovisshet, sade Essayas.

På frågan om vad som just nu kan göras för Dawit Issak svarade hans bror att man framför allt måste hålla frågan vid liv.

- Glöms Dawit bort är han död. Regimen vill att vi ska glömma, sade Essayas.

Mer från bokmässan