Årets Nobelpristagare i litteratur heter Mario Vargas Llosa. Den peruanske författaren får priset ”för hans kartläggning av maktens strukturer och knivskarpa bilder av individens motstånd, revolt och nederlag”.

– Underbart, jag hoppas det är sant, säger Mario Vargas Llosa till TT Spektra när han får höra motiveringen.

Han fortsätter:

– Jag är fortfarande väldigt överraskad, jag hade verkligen inte väntat mig det här. För många år sedan nämndes mitt namn, men utan att jag visste om det var på allvar eller inte. Jag trodde jag var helt glömd av Svenska Akademien, jag visste inte ens att priset delades ut den här månaden,

Peter Englund pratade själv med pristagaren tidigare idag. Mario Vargas Llosa under dagen beskrivs som ett av de stora författarskapen inom den spanskspråkiga världen. Pristagaren bor just nu i Spanien men befinner sig i New York och undervisar tillfälligt på Princeton-universitetet.

– Det handlar om en berättare, men också en berättare som utvecklat berättarkonsten på ett fantastiskt vis, säger Englund till TT och fortsätter:

– Man kan se i hans produktion att det är här en passionerad människa. Och det var en passionerad människas reaktion, han blev mycket, mycket glad och mycket rörd.

Bland Mario Vargas Llosas senaste böcker på svenska finns bland annat Den stygga flickans rackartyg och Paradiset finns om hörnet. Andra böcker på svenska är till exempel Kriget vid världens ände och Bockfesten.

Sammanlagt har Mario Vargas Llosa skrivit ett 20-tal böcker tillsammans med både novellsamlingar, intervjuböcker och essäsamlingar. Enligt hans svenska förslag Norstedts finns böckerna utgivna i dryga trettiotalet länder.

Mario Vargas Llosa är många sätt en politisk författare. Intresset för samhällsfrågor har alltid funnits där och den idag 74-årige författaren deltar fortfarande i samhällsdebatten. Han ställde upp i presidentvalet i Peru 1990 och gjorde senast rubriker för att han vill legalisera narkotika.

Men Mario Vargas Llosa har också tagit avstånd från sin roll i politiken. I en intervju med SvD 2006 säger han att det politiska äventyret var olycksaligt och ”drog bort honom från det som är hans livsinnehållai första hand, alltså litteraturen”, som Mats Gellerfelt skriver i artikeln. Samtidigt var han tvungen att agera, berättar han.

– Vi gick allt mer mot katastrofen, säger han i intervjun.

Trots det kvarstår det stora samhälls- och rättviseengagemanget. Mario Vargas Llosa var tidigare ordförande i en kommission som arbetar för ett museum för att uppmärksamma våldets offer. Sverige bidrar med mellan fyra och fem miljoner kronor till ett auditorium i museet.

– Vi har haft en nära kontakt på senare tid. Jag träffade honom senast i februari då jag var hemma hos honom. Vi pratade om hans uppdrag och hur vi ska samarbeta kring museet. Det var en stor upplevelse, säger den svenske ambassadören i Chile och Peru Eva Zetterberg till SvD.se.

Översättaren Peter Landelius beskriver Vargas Llosa som en varm och hygglig karl när han pratar med TT Spektra. Just nu arbetar Landelius med att översätta Vargas Llosa senaste roman.

– Det är som den där fånige karlen brukar säga: ”Äntligen”. Hela den spansktalande världen har väntat på det här länge, så nu var det verkligen dags, säger han när TT Spektra når honom i hemmet i Chile.

Mario Vargas Llosa romaner sträcker över ett brett spektrum.

Paradiset finns om hörnet handlar om målaren Paul Gauguins och hans mormor Flora. ”Så infernaliskt berättat att jag tappar andan”, skrev Mats Gellerfelt i SvD 2003. Boken visar ”hans enorma tekniska och stilitiska kapacitet i en vindlande berättelse om två synnerligen märkligen levnadsöden”, skriver Gellerfelt.

Lika bra recensioner fick dock inte Den stygga flickans rackartyg, som gavs ut i Sverige 2007. ”Inte i nivå med övriga författarskapet”, var Mats Gellerfelts omdöme i sin recension i SvD.

Sitt internationella genombrott fick Vargas Llosa i mitten av 60-talet med böckerna Staden och hundarna och Det gröna huset. Det gröna huset översattes till svenska 1979/1980 och beskrivs av Ulf Eriksson i SvD förra året som ”en kaleidoskopisk storform” där ”skickliga stilbyten gör läsningen till en orkestral upplevelse”.