Den 31 maj förra året vaknade Henning Mankell av skottlossning. Han befann sig på M/S Sofia, ett av sju fartyg i en omtalad konvoj på väg mot Gaza. Båtarna förde med sig 10 000 ton mat, böcker och leksaker. Målet: att ta förnödenheterna till Gaza och bryta Israels blockad mot området.
Som bekant slutade det annorlunda.
När israelisk militär bordade fartygen uppstod våld mellan soldater och aktivister. Innan natten var över hade nio personer dödats och ett 50-tal skadats.
För Henning Mankell var upplevelsen ohygglig. Han såg människor skjutas. Han förhördes av militären. Han blev fråntagen sina ägodelar och fick tillbringa natten i fängelse innan han deporterades. Efteråt kallade han de israeliska soldaterna för pirater.
Ett år senare lutar han sig tillbaka i en Lamino-fåtölj i sin förläggares våning på Södermalm och säger att han vill åka igen.
– Man kan inte tala om en succé när nio människor blir mördade. Å andra sidan medförde konvojen att israelernas behandling av palestinierna lyftes upp, hela världen fick kännedom om det. Men blockaden är fortfarande kvar och jag ser inget skäl till att idén skulle vara sämre i år. Tvärtom. Det finns alla skäl att göra om det, säger Henning Mankell.
Israels ingripande möttes av ett så gott som enhälligt fördömande från omvärlden. Ändå är det allt annat än okontroversiellt att en ny konvoj nu reser mot Gaza.
Bland kritikerna finns FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, som har uppmanat regeringar att avråda sina medborgare från att delta. Enligt FN:s generalsekreterare riskerar konvojen att leda till nya våldsamheter. Andra har menat att aktionen är poänglös eftersom Egypten nu har öppnat sin gräns mot Gaza.
Henning Mankell höjer rösten när han får frågan om Ship to Gaza är en onödig provokation.
–Det finns bara en provokation här och det är att Israel blockerar Gaza! Det är en provokation mot hela världssamfundet. Jag har ingenting mer att säga.
Det där sista är en mening som återkommer under vårt möte. Henning Mankell gör sitt bästa för att leva upp till sitt rykte som orubblig på gränsen till tvär.
Påståendena att hans svärfar Ingmar Bergman skulle vara en bortbyting avfärdar han som ”pinsamt trams”. De personer som nyligen stal hans identitet på Facebook kallar han för ”råttor”.
Han har råd att vara kompromisslös.
Med Den orolige mannen för två år sedan tog Henning Mankell slutligen farväl av sin grubblande småstadspolis Wallander. Då hade han sålt drygt 30 miljoner böcker världen över. Mankell – som aldrig har tyckt om att bli kallad deckarförfattare – kan vid 63 års ålder med gott samvete koncentrera sig på sina hjärteprojekt.
I augusti ger han ut en ny roman, Minnet av en smutsig ängel. Boken tar sin utgångspunkt i arkivmaterial om en svensk kvinna som i början av 1900-talet drev en bordell i nuvarande Moçambique. Utifrån det ytterst lilla man vet om henne bygger Henning Mankell sin historia.
– Jag vill berätta om det läskiga samhälle som det koloniala Afrika var. Vad händer med en vit kvinna, förmodligen väldigt enkel, som kommer dit och plötsligt får väldigt mycket makt?
Nyligen blev han också klar med manuset till en dramaserie för SVT om Ingmar Bergmans liv. I arbetet ställdes han inför den märkliga situationen att en av karaktärerna i berättelsen är hans egen fru, Eva Bergman.
Nästa fredag ska han berätta mer om projektet i ett föredrag på Bergmanveckan, ett åtagande som han riskerar att missa. Om allt går som planerat finns han nämligen ombord på ett fartyg som lämnar Aten på lördag. Två dagar senare möts alla båtar på internationellt vatten och påbörjar resan mot Gaza.
Konvojen beräknas bli dubbelt så stor som fjolårets. Fler fartyg, fler aktivister och, inte minst, fler kända ansikten. Från Sverige deltar 23 personer, bland dem poeten Johannes Anyuru och författaren Maria-Pia Boëthius.
Redan förra gången hade man en uttalad ickevåldspolicy. Trots det visade israeliska bilder att vissa passagerare hade mött soldaterna med påkar och järnrör. Den här gången får passagerarna ”ickevåldsträning”. Allt som sker ska videofilmas och arrangörerna har uppmuntrat FN och EU att inspektera att det inte finns vapen ombord.
Henning Mankell har svårt att tänka sig att Israel reagerar lika våldsamt som sist.
– Jag tvivlar på det. Jag tror att de lärde sig att det inte tas emot positivt i världen. Å andra sidan finns det alltid en risk om beväpnade soldater är inblandade. Det kan hända att det spårar ur igen.
Han rycker likgiltigt på axlarna.
– Jag är inte särskilt rädd av mig.





