Utgivningen av böcker om det dynamiska och kontrastrika Kina håller hög takt. Ola Wong, Marcus Haraldsson och Johan Lagerkvist är några av de journalister som skildrat vardag och samhällsförändringar i Mittens rike den senaste tiden. Och fler böcker är på väg.
OS närmar sig. Kina dominerar allt mer ekonomi- och nyhetsrapporteringen. Framtiden tycks finnas där, i detta jättelika land med explosiv ekonomi, enorma sociala klyftor och skrämmande miljöproblem.
Nu kommer också böckerna som försöker nyansera vår bild av Kina. Efter att i flera år ha legat i ”litterär skugga” är landet återigen i fokus. När bokhösten inleddes kom två uppmärksammade Kina-skildringar: SvD-medarbetaren Ola Wongs När tusen eldar slickar himlen, och Johan Lagerkvists Kina i globaliseringens mitt.
Och utgivningen fortsätter. Nyligen utkom reportageboken Sjukt billigt, om villkoren för de kineser som tillverkar lågpris- varor åt oss i väst och senare denna höst utkommer En linje över Kina, där Marcus Haraldsson skildrar hur livet för ett antal människor har förändrats sedan 1999.
Efter årsskiftet kommer En harmonisk revolution, skriven av frilansjournalisten Ulrika K Engström, som skildrar dagens Kina genom åtta människor ur olika samhällsklasser.
–Nu kommer det riktiga böcker om Kina, genomarbetade och samhällsgranskande böcker där de som har skrivit verkligen har engagerat sig, säger sinologen och författaren Cecilia Lindqvist.
Visst har det skrivits om Kina förut. På 70-talet var det många författare, från Jan Myrdal till Lars Gustafsson, som försåg den svenska bokmarknaden med rapporter från Mittens rike.
–Det som skrevs då var ju så oerhört romantiskt, drömskt och utopiskt. Men när det visade sig inte stämma blev det en backlash, säger Cecilia Lindqvist och konstaterar att det skrevs väldigt lite om landet under 80- och 90-talen.
På 2000-talet började medierna rapportera allt mer om det kinesiska undret. Ändå har det varit ont om mer djuplodande skildringar i bokform.
Det som har skrivits har ofta varit ”Kina för nybörjare”, eller rent exotiserande.
–Jag tycker man kan säga att det är dags för en ny typ av Kinabok, som mer går på djupet och ökar förståelsen, säger Ulrika K Engström som i sin bok bland annat försöker förklara varför demokratiseringen går så långsamt.
Att det nu kommer mer djup- lodande böcker förklarar hon bland annat med att det sedan några år är fler svenska journalister baserade i Kina. Ola Wong flyttade till Shanghai 2002 och Marcus Haraldsson har sin bas i Chengdu.
Själv har Ulrika K Engström bott fem år i Kina.
–Det krävs ju att man är där ett tag, för att man ska kunna skriva något intressant, konstaterar hon.
Många gjorde bort sig när de skrev aningslöst om Kina på 70- talet. Och även idag är Kina ett svårt land att skildra, trots att det på ytan kan se så västerländskt ut.
–Kina är så förledande. När man skrapar lite under ytan så finner man konfucianismen, taoismen, buddhismen och hela det gamla kollektivistiska tänkandet. Allt ligger där, och är fortfarande en oerhört stark grund för människors sätt att reagera, säger Cecilia Lindqvist.
Kina må vara ett svårt land att skildra, men intresset för den motsägelsefulla och kontrastrika supermakten är det inget fel på. Många vill komma bortom siffrorna och försöka förstå utvecklingen.
Ola Wongs första bok om Kina, No I ‘m from Borås, blev en försäljningsframgång för Ordfronts förlag och gavs snabbt ut i pocket.
–Allmänheten efterfrågar ständigt böcker om Kina. Och nu verkar förlagen ha fått upp ögonen för att det finns ett stort intresse, säger Kerstin Johansson, bibliotekarie och kritiker som bland recenserar litteratur i tidskriften Kinarapport.
Under senare år har hon märkt hur biblioteksbesökarna allt mer söker böcker om Kina. Hittills har problemet varit att hon inte har haft så mycket att sätta i händerna på dem.
Nu hoppas hon att det inte bara ska komma samhällsskildringar från Kina, skrivna av svenskar, utan också mer översättningar av modern kinesisk skönlitteratur. Även om Kina är en främmande civilisation så finns det många ämnen i samtidslitteraturen som är bekanta för oss, menar hon.
–Det finns mycket som man kan känna igen sig i. Hela den samhällsomvandling som sker i Kina, med industrialiseringen, inflyttningen till städerna och kvinnors frigörelse, det är ju sådant vi också har varit med om en gång i tiden.
