"Regeringen borde tänka om och införa fler inkomsgarantier för konstnärer”, kräver Karin Willén, KRO:s ordförande. Hon framhåller skulptörern Lars Kleens verk i Sundbybergs t-banestation som exempel på stort konstnärskap. Lars Kleen hör till de 157 kulturarbetare som får statlig inkomst livet ut.
Foto: Lars Pehrson
Nu har regeringen skrivit ett förslag om hur livstidslönerna för särskilt framstående konstnärer ska avvecklas. Precis som SvD kunde avslöja i höstas, är det nyutnämningar som stoppas. Idag garanteras totalt 157 kulturarbetare en villkorslös inkomst från staten livet ut, men regeringen vill i stället se att fler får långtidsstipendier.
Men nu kommer svidande kritik från en mängd kulturorganisationer som har lämnat remissvar till kulturdepartementet. Nästan alla är negativa eller mycket negativa. ”Borde inte ett land som Sverige ha råd att med statliga medel skapa en grundtrygghet för en grupp konstnärer som har gjort avgörande insatser för landets kultur och hela utveckling?” frågar till exempel Svenska tecknare. Och Kungliga Akademien för de fria konsterna, som också försvarar inkomstgarantin, förväntar sig mer av en ”kulturpolitik värd namnet”.
Bland 16 organisationer eller myndigheter som svarat, finns också Författarförbundet som skriver att Sverige blir ett av få västeuropeiska länder som inte premierar sina mest kvalitativa konstnärer med en ekonomisk grundtrygghet.
När SvD i september berättade om belöningssystemet med statlig livstidslön, cirka 214000 kronor om året, startade en uppslitande debatt bland läsarna på SvD.se. Många menade att statliga livstidslöner bums borde stoppas, medan andra framhöll att konstnärer har så låga pensioner att ett stipendiesystem för de äldsta behövs, och att livstidslönen fyller sin plats som yttersta hedersbetygelse.
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, M, säger nu till SvD att systemet med livstidslöner är orättvist, slumpmässigt och att det har spelat ut sin roll.
–Trygghetssystemens utformning och villkor är viktiga för konstnärsgrupperna, det gäller inte minst pensionsvillkoren. Inkomstgarantin kommer idag bara 157 personer till del och utgör ingen reell pensionslösning för konstnärsgruppen i stort, kommenterar kulturministern.
Men hon får bara stöd av en enda kulturorganisation – Svenska konstnärsförbundet som ”ansluter sig” till regeringsförslaget.
–Vi kom fram till att det behövs ett flexiblare stipendiesystem, säger förbundsordföranden Anders Österlin.
Konstnärernas tunga riksorganisation, KRO, talar dock om en beklaglig, småaktig njugghet att inte kunna hylla framstående konstnärer med livstidslön.
–Regeringen borde utöka antalet livstidslöner till 200, säger KRO:s förbundsordförande Karin Willén.
En av de viktigaste organisationerna är Klys som företräder 30000 kulturskapare i 18 medlemsorganisationer. Klys skriver att regeringen har överraskat kulturvärlden med ett förslag som urholkar tryggheten för konstnärer, när konstnärernas pensioner i stället borde ha setts över eftersom ATP-systemet snart fasas ut.
Precis som regeringen tidigare sagt, ska de konstnärer som redan har inkomstgaranti få behålla den livet ut.
De medel som successivt frigörs när dagens förmånstagare dör, vill regeringen omvandla till långtidsstipendier på max 5–10 år. Idag delar Konstnärsnämnden ut 109 sådana långtidsstöd, men tanken är att de successivt ska bli fler. Konstnärsnämnden som är den myndighet som också hanterar de 157 inkomstgarantierna, påpekar dock i sitt remisssvar att konstnärerna står inför ”omfattande problem” när det nya pensionssystemet börjar verka, och att tidsbegränsade stipendier i stället för livstidslön snarast försämrar situationen. Nämnden framhåller också att regeringens förslag av många konstnärer uppfattas som en ”nedvärderande syn på konstnärskapet”.
En lika tung remissinstans är Författarfonden som menar att regeringen skulle ha utrett sitt förslag bättre.
Regeringen kommer att lämna en proposition senast den 23 mars och riksdagen röstar sedan om konstnärslönerna i maj.
