I en mycket uppmärksammad debattartikel i SvD tidigare i veckan markerade moderaternas partiledare Fredrik Reinfeldt en ny kulturpolitik. Reinfeldt gav tre vallöften:
• Småföretagare i kulturbranschen ska få bättre villkor i fråga om skatter, sjukförsäkringar och pension.
• Nationella institutioner som Dramaten, Operan och de statliga museerna ska få ökade resurser.
• Barn- och ungdomskulturen ska prioriteras.

Men alla låter sig inte charmas. Biblioteksföreningens generalsekreterare Niclas Lindberg är mycket kritisk mot att moderatledaren inte nämner ett ord om biblioteken i sin programförklaring, trots att de är Sveriges i särklass mest besökta kulturinstitution.

– Jag är besviken på att kulturminister Leif Pagrotsky inte lyft fram biblioteken. Den kritiken drabbar nu också Reinfeldt. Mot bakgrund av att bokutlåningen minskar och att hälften av alla skolor saknar bemannade bibliotek blir jag förundrad över tystnaden. Om man som Reinfeldt säger vill stödja alternativ till dokusåpor och dataspel för ungdomar är första alternativet inte Operan utan ett besök på närmsta bibliotek, säger Niclas Lindberg.

Anders Widell, vice ordförande på Teatercentrum som organiserar landets fria teatergrupper, håller med Reinfeldt om att det är viktigt med en hög kvalitet på nationalscenerna.
– Men det känns som om han nu utesluter de fria teatergrupperna genom att satsa ännu mer på institutionsteatrarna. Det är jättebra att han vill prioritera barn- och ungdomskulturen. Hade han också tagit upp de stora insatser som fria grupper gör för barnteatern hade det varit ännu bättre, säger Anders Widell.

Moderata ungdomsförbundet , Muf, är också kritiskt till delar av Reinfeldts debattartikel, men utifrån motsatt perspektiv. Muf:s ordförande Johan Forssell motsätter sig skarpt att öka anslagen till kulturen och vill i stället minska dem.
– Jag begriper inte allt i Reinfeldts artikel, som att prioritera barn- och ungdomskultur. Vi har som grundprincip att det är konsumentens fria val som ska avgöra. Vill ungdomarna hellre se en actionfilm än en film av Suzanne Osten ska de få göra det. Att sträva efter alternativ till dataspel och dokusåpor är inte politikernas uppgift, vi ska inte moralisera över att ungdomar spelar dataspel, säger Johan Forssell.

Även Kristina Alvendal , moderat kommunpolitiker i Stockholm som profilerat sig på kulturfrågor, tycker att det är viktigt att fortsätta att ifrågasätta hur stor del av skattebetalarnas pengar som ska gå till kulturen.

– Vi ska bevara vårt kulturarv och det är orimligt att tro att Operan och Dramaten ska bära sig själva i dag. Men man ska då också vara medveten om att man som politiker gör en subjektiv bedömning som säger att de här teatrarna är viktiga. Utifrån mitt perspektiv ska den styrningen vara så liten som möjligt, säger Kristina Alvendal.

Enligt statsvetaren Emil Uddhammar på Uppsala universitet, som själv har ett förflutet i moderaterna, markerar Reinfeldts debattartikel en tydlig vändning i kulturpolitiken.

– Det är framförallt en symbolisk omsvängning, man gör en annan betoning än tidigare och det är oerhört viktigt. Tidigare var det den nyliberala, rent ekonomiska teorin som låg till grund för politiken, nu är det större betoning på den gemensamma kulturangelägenheten. Syftet är att fånga in dem som är oroliga för att moderaterna ska avgiftsbelägga allt inom kulturen, säger han.

Utspelet är ett led i moderaternas strategi att bredda partiet för att attrahera en bredare väljarbas, menar Emil Uddhammar. Räknat i kronor och ören tror han däremot inte att förändringen betyder så mycket.