Har ni sett att de fem Hötorgsskraporna ändrar färg då och då?

Husfasaderna kan anta hela sju olika kulörer, beroende på hur vi i Stockholm mår eller, närmare bestämt, beroende på vad vi rapporterar in till projektets hem­sida där man väljer sinnesstämning från en sjugradig skala, med rött för mycket bra och lila för mycket dåligt.

Ett datorprogram räknar kontinuerligt ut medianvärdet för alla stockholmare som har svarat – och omvandlar det sedan till en färg.

Känsliga städer som invigdes den 1 november, har skapats av konstnären Erik Krikortz, i samarbete med Moderna museet, och syftar bland annat till att få oss att fundera på hur vi mår, och vilka samband som finns mellan vårt välbefinnande och yttre och inre händelser som berör oss.

–Den dag då stockholmarna mådde som sämst låg direkt efter det första snöovädret och det trafik­kaos som följde. Då var ­fasaderna lila, berättar Krikortz. Och en av de dagar då de mådde bäst var sista fredagen i november, när månadslönen betalades ut.

Han betonar att ljusinstallationen inte levererar någon helt tillförlitlig bild av måendet – hittills har man fått in 30 000 svar – men hoppas att den ger upphov till nya tankar och vanor, som att man slänger en blick mot skraporna, för att se hur folk har det, ungefär som man tittar upp mot himlen, för att se hur vädret blir.

Men att belysa fem husfasader, är det konst?

–Det är inte i första hand det estetiska som är viktigt för mig. Och alla måste inte uppfatta Känsliga städer som konst. Det väsentliga är att folk tycker att projektet är bra, att det ger något, oavsett om man kallar det konst, ett socialpsykologiskt experiment eller kommunikation, till exempel mellan individer, Internet och det offentliga rummet.

Det senare intresserar honom mycket, och han talar med eftertryck om hur vårt stadsrum alltmer tas över av kommersiella ­intressen, vilket märks extra tydligt just i Hötorgscity, där de sju vackert färgsatta fasaderna blir en välkommen kontrast mot all brutal reklam nedanför.

Hans föregående projekt avslutades i april och handlade också om det offentliga rummet. I Colour by numbers kunde man ändra ljusinstallationen i L M Ericssons gamla teletorn vid Telefonplan, med hjälp av ett enkelt mobilsamtal. Genom att trycka in vissa knappkombinationer på telefonen kunde den användas som en fjärrkontroll, och den som ringde påverkade direkt färgen på de tio översta våningarna.

Men den här typen av offentlig konst är svår att finansiera innanför konstsfären, förklarar han, och bakom Känsliga städer står ett antal kommersiella sponsorer, inklusive fastighetsbolagen som äger skraporna och flera butiker i området.

–Den svenska konstvärlden är liten och instängd, och det finns begränsat med utrymme för konstprojekt i det offentliga rummet, om man bortser från rena utsmyckningar. Jag får till exempel inga projektbidrag från Stockholms stad, Konstnärsnämnden eller Statens konstråd.

Den här gången fick han dock med sig Moderna museet, vilket har påverkat mediebevakningen.

–Kulturskribenter är ofta nervöst lagda och för det mesta styrda av vad institutionerna gör. Vi har fått ett 50-tal artiklar.

John Peter Nilsson på Mod­erna museet tycker att projektet har flera intressanta aspekter.

–Till att börja med, Erik ställer en allvarlig fråga: Hur mår vi? Han vill få oss att bry oss. Med hjälp av svaren försöker han sedan ta temperaturen på Stockholm. Jaha, så här känner vi oss alltså. Det öppnar förstås upp för andra frågor, som varför mår vi egentligen som vi gör?

Den frågan ställer sig även ­Johanna Waernquist, som just nu arbetar på en c-uppsats i psykologi. Den baseras på de följd­frågor som man kan svara på, ­efter att ha lämnat en må-rapport på projektets hemsida.

Inte bara svenska tidningar har skrivit, även utlandet har visat ­intresse, inklusive en recension i ett kommande nummer av Artforum, en krönika i Bir Gün, en turkisk dagstidning, samt ett ­nyhetsinslag i den stora tyska tv-kanalen ARD. Dessutom väntar en uppföljning i staden Seoul i Syd­korea, där en välkänd skyskrapa kommer att visa hur stadens invånare mår, med start i februari.

–Det är bara början. Som det ser ut nu kommer Känsliga städer att utvecklas under många år framöver - och installeras i olika städer runt om i Sverige och världen.