Det är när oktobermörkret lagt sig som Alingsås lever upp. Människor ger sig ut om kvällarna för att titta på broar med neonljus och spektakulärt belysta parker. Vardagliga miljöer träder fram ur dunklet på ett oväntat sätt. Och på gatorna rör sig både Alingsåsbor, tillresta stadsplanerare och en hel del turister.
Under oktober pågår ”Lights in Alingsås”, med experimentell ljussättning av offentliga platser. I år har bland andra ljusdesignern Charles G Stone från New York medverkat. Han är mest känd för sin installation vid Ground Zero, där han lät två gigantiska ljuspelare teckna sig mot Manhattans himmel. I Alingsås har han förvandlat den nedlagda Afzeliiskolan till ett avancerat ljusspel.
Klockan åtta varje kväll tänds ljuset. Sex platser i staden har fått ny belysning, och det är många som vill titta.
- Oktober har blivit vår största turistmånad, säger en belåten Gunbritt Reteike, projektledare på ”Lights in Alingsås”.
Men det är inte bara i Alingsås som ljuset flödar. I Eslöv pågår just nu ett
konstprojekt där olika byggnader badar i färgat ljus. Och i Stockholm inleddes för några år sedan projekt Nattljus, med syfte att lysa upp huvudstaden. Politikerna ville ha mer ljus på bland annat fontäner och skulpturer. Det fanns även starka önskningar om kunglig strålglans på Slottet, men den frågan har gått i stå eftersom Stockholms stad inte har kommit överens med hovet. En ny belysning av Stadshusets torn står dock på tur.
Intresset för ljussättning av offentliga miljöer har vuxit sig stort på senare år. Många kommunalpolitiker vill sätta sin stad ”på kartan” med hjälp av strålkastare och armaturer. Allt fler kommuner - från Ljungby och Värnamo till Boden och Piteå - har skaffat sig en belysningsplan. Ljus ses inte längre bara som en teknisk fråga.
Åtskilliga svenska kommunalpolitiker och tjänstemän har åkt till franska Lyon, på resor anordnade av belysningsföretaget Philips. Där har svenskarna både skådat ljuset och lyssnat till historien om hur Lyon tog sig ur en kräftgång med sviktande
attraktivitet och minskad turistnäring. Lösningen var, just det, ljuset. Staden satsade på bättre belysning.
Det hela slog väl ut, turisterna kom tillbaka, och ännu mer pengar satsades på belysning. 150 historiska byggnader ljussattes och Lyon började kallas ”ljusets stad”.
Exemplet Lyon har naturligtvis gjort intryck på många svenska kommuner. Allt fler inser att belysning inte bara handlar om att sätta upp gatlyktor och uppfylla olika belysningsnormer. Belysning kan också vara trygghet, skönhet och spektakulära effekter.
Ljuset har blivit ett viktigt inslag i kampen mellan olika städer - en kamp som handlar om att skapa attraktiva städer som kan behålla handeln och locka inflyttare och turister.
- Nu ska alla städer ha fasadbelysning. Alla städer ska bli ljusets stad, säger Anders Liljefors, professor vid Ljushögskolan i Jönköping, som låter lite kluven inför utvecklingen.
Å ena sidan är han glad att allt fler upp ögonen för belysningens möjligheter. Å andra sidan vill han inte ha en fransk
utveckling, med hus som ”bombas” av ljus.
- Det får inte bli en lekstuga för glada belysningstekniker och försäljare som säljer massor med strålkastare, säger han och påminner om att belysning kräver både teknisk och visuell kompetens.
I Sverige är belysningslära ett nytt akademiskt ämne. Sedan några år finns utbildningar på Ljushögskolan i Jönköping och vid KTH i Haninge. Och många kommuner hör av sig för att få hjälp med belysningsplaner och ljussättningens svåra konst.
Det är inte konstigt att det finns ett sug efter mer watt när mörkret lägger sig i Norden. Men Anders Liljefors manar gärna till återhållsamhet; han har sett allt för många fasadbelysningar där man bara ”öser på”. Risken är att byggnaden står som ett bålverk i mörkret, utan någon balans mellan det belysta och omgivningen.
- Det handlar inte bara om att belysa byggnader. En byggnad står i stadens rum, och det är stadens rum som man förändrar när man belyser byggnader.
Självklart ska våra städer lysas upp till lyst och säkerhet,
tillägger han. Men bländning och brutala ljuskällor gör ingen glad.
Dessutom behöver lite mörker faktiskt inte vara fel.
- Man ska vara medveten om att även mörkret har sina kvaliteter. Vi ser så bra i mörkret, om vi bara är försiktiga med ljuset. Men ju mer ljus vi lägger in i mörkret, desto sämre ser vi i mörkret.
