Sedan kommunismens sammanbrott har det funnits förhoppningar om en boom för översatt litteratur från de forna östländerna. Hittills har den uteblivit, men de små bäckarna börjar sakta men säkert öka i antal. Till dem hör romaner skrivna av tjeckiska författare – Michal Ajvaz ”En annan stad”, Emil Hakls ”Föräldrar och barn” samt Jaroslav Rudiš ”Himmel under Berlin” – som nu föreligger på svenska. Med denna löftesrika utgivning rivstartar förlaget Aspekt, som grundades 2009 och som satsar på samtida tjeckisk litteratur.
Det snöar ymnigt i Prag när jagberättaren i ”En annan stad” på ett antikvariat hittar en hemlighetsfull bok, vars sidor är tryckta med en okänd skrift.
När han börjar undersöka mysteriet med det okända alfabetet upptäcker han att det finns ett annat Prag, en förunderlig parallellvärld i hans omedelbara närhet, i bortglömda vrår, klädskåp och utrymmen mellan lägenheter.
När jagberättaren överskrider gränsen mellan de båda världarna blir han indragen i en rad minst sagt märkliga händelser, vilka har samband med bland annat en underjordisk katedral, en grön marmorspårvagn och nattliga festivaler med glasskulpturer.
”En annan stad” är en fängslande roman med flera överlappande betydelseskikt. I viss mån påminner den om latinamerikansk magisk realism eller om Lewis Carrolls böcker. Det kan också tyckas att romanen befinner sig i gråzonen mellan fantasy och science fiction. Men framför allt har den poetisk klang och filosofiskt djup. Ajvaz reflekterar över såväl språkets betydelse för oss människor som vår blindhet för den del av verkligheten som vi betraktar som innehållslös.
Prag står också i förgrunden i Emil Hakls ”Föräldrar och barn”. Var tredje vecka träffar en 42-årig man vid namn Honza Beneš sin far, de promenerar genom staden, dricker öl tillsammans och pratar om allt mellan himmel och jord.
Relationen mellan far och son är långt ifrån okomplicerad, men samtidigt känner de ett slags ömhet för varandra. I faderns berättelser går dock allt mörkare stråk – det är bland annat minnen från krigsåren, då han som barn befann sig med föräldrarna i dåvarande Jugoslavien.
Hakls dialoger är helt enkelt briljanta. De vassa, humoristiska replikerna korsar ofta varandra som svärdsklingor, men kan även kamouflera förträngda känslor eller gestalternas ömsesidiga önskan att nå fram till varandra. Kort sagt: Hakls text gnistrar och glimmar.
En stor dos humor präglar ”Himmel under Berlin”, vars titel anspelar på Wim Wenders kända film ”Himmel över Berlin”. En ung tjeck, Petr Bém, bestämmer sig för att lämna Prag och åka till Berlin. Med sig har han sin gitarr. Väl framme startar han tillsammans med ett par unga tyskar ett punkband, som de kallar U-Bahn efter tunnelbanan i Berlin. De börjar ge konserter nere i tunnelbanan, där de spelar ”för levande och döda” och sätter den underjordiska världen i gungning.
Med osminkat språk och snabbt berättartempo skildrar Rudiš undergroundmiljöer och avvikande gestalter, tar pulsen på dagens Berlin, ”en stad som vill finna sitt förflutna av sten och bygga en framtid av glas”.
Det rör sig alltså om tre högintressanta författarröster från dagens Tjeckien som nu får möjlighet att nå ut till en svensk läsekrets. Och deras böcker ger onekligen mersmak.
