Något som de flesta av oss fascineras av är berättelser om till synes osannolika sammanträffanden. Kanske för att det är lockande att teoretisera kring om det verkligen finns något som heter slumpmässighet, eller om det är andra krafter i verksamhet. Just det som baksidan kallar ”osannolika tillfälligheter” har en viktig plats i Carola Hanssons nya roman Med ett namn som mitt .
Boken krokar i en av Hanssons tidigare, romanen ”Andrej” från 1994, som handlade om Lev Tolstojs sons livsöde och dennes stormiga relation till den uppburne fadern. Året efter utgivningen hittar Hansson ett brev i sommarställets brevlåda, skrivet av Andrejs sonson Alexander. I brevet ligger en dödsruna över Alexanders far och Andrejs son, Ilja Andrejevitj Tolstoj.
Detta blir början till en process där familjen Tolstoj återigen blir föremål för Hanssons intresse, denna gång i form av den äventyrlige och svårfångade Ilja, som emigrerade till USA i mitten av 20-talet.
Där ”Andrej” var en historisk roman är den nya boken ett helt annat projekt. Berättelsen följer Hanssons sökande efter uppgifter om Ilja Tolstoj, och hur detta sökande griper in i hennes eget liv, parallellt med att hon arbetar på nya romaner. Lite tillspetsat kan man säga att författaren har skapat fiktion av sin jakt på fakta, en fiktion som ger intrycket av att följa de faktiska händelsernas förlopp nära.
Efter att ha tagit del av Alexanders brev faller tanken på Ilja mer och mer i glömska, tills den utlösande, till synes så osannolika händelsen som mer framstår som ett vägvisande finger än en slump, inträffar. På en tågresa i Frankrike drabbas Hansson av akut tarmvred och hamnar på ett sjukhus i staden Yvetot. När hon några dagar efter operationen rullas ut på sjukhusets terass för att få lite luft, visar det sig att den enda medpatienten där är en Mr Tutjak, av rysk härkomst, som säger sig ha känt Ilja Toljstoj mycket väl.
Detta möte blir upptakten till sökandet, men introducerar också Mr Tutjak som bokens andra huvudperson. Han blir ett slags ställföreträdande bärare och uttolkare av exilens villkor, för där boken mest låter läsaren lära känna den utvandrade Ilja på ett yttre plan, genom hans olika spektakulära projekt och illustra bekanta, berättas Mr Tutjaks och hans familjs historia, som invandrare i USA under mellankrigstiden, helt och hållet inifrån i en vemodig skildring av hur påtvingad flykt känslomässigt påverkar den enskilda människan.
Mr Tutjak blir även en dialogpartner i Hanssons utforskande av det exiltema hon ägnat sig åt tidigare. Författarens egen syn på exilens mörker kontras av den andre med en beskrivning av exilen som att tvingas ut i ljuset, ”att plötsligt befinna sig i en värld badande i det naknaste och mest brutala ljus”. Tätt förbunden med exilen är också ordlösheten och språklösheten, som drabbar Mr Tutjaks far, klämd mellan två världar och fångad i den person som exilen tvang honom att bli.
Det fängslande med romanen är författarens osvikliga fokus på de människoöden som återberättas och den tid som lyfts fram. Carola Hanssons passion för sitt projekt gör även det platta levande, som i hennes detaljerade återgivning och tolkning av de fotografier hon hittar i olika arkiv.
Hon är också skicklig på att förvalta sitt material; enkla och ganska odramatiska händelser får relevans genom författarens egen känslomässiga närvaro i texten. Ett exempel är det första besöket hos Alexander och dennes hustru Svetlana i Moskva, när det enda som egentligen händer är att Hansson tar sig dit och ringer på, för att sedan konstatera att paret inte är hemma. Men den omsorgsfulla skildringen av Moskvagatan och huset, känslan av ledstången på väg upp för trapporna, och den påföljande djupa besvikelsen när ingen öppnar, ger informationen en tredje dimension.
Hansson väjer inte för att detaljerat beskriva sina känslor inför det som händer och det hon får reda på under sökandets gång. Ibland överdoseras inlevelsen en aning, likt den för anrättningen helt nödvändiga kryddan som i enstaka tuggor slår igenom lite för mycket. Romanen som helhet är dock en vacker och stillsamt spännande berättelse om sökande och exil, förlust och främlingskap, faderslöshet, svek och drömmar; både sådana som krossats och gått i uppfyllelse.
