Hur vore det att resa tillbaka till 1800-talet? Någon gång under arbetet med sin debutroman ”Livet börjar på fredag” måste rumänska Ioana Pârvulescu rimligen ha tänkt tanken. Rimligen eftersom det är bokens upplägg: en man från dagens Bukarest vaknar upp i staden några och hundra år tidigare. Men sedan tog det visst stopp. Blev ingenting, kom inga fler tankar.
Mannen själv har ingenting att meddela vare sig om nuet eller det förflutna. Han har tappat minnet, är allmänt omtöcknad, glider omkring som en zombie. Möjligen har han en gång läst en smula filosofi, för när han ibland tänker något är det saker som att ”det som har funnits finns i det som ska finnas” och liknande, men utan att på något sätt fördjupa sig i frågan.
Det oväntade neddimpandet väcker till en början viss uppståndelse i staden. Polisen utreder. Tidningarna spekulerar. Damerna fnittrar. Är den lustige främlingen en utlänning? En bedragare? En marsmänniska? Jack the Ripper? Men intresset för tidrummets mysterium lägger sig snabbt. Tidsresenären klär sig konstigt, är dålig på att konversera och kyssa på hand, men i övrigt är han väl som folk är mest, tänker de och bjuder in honom i den vintriga julgemenskapen.
Litteraturprofessorn Pârvulescu får så tillfälle att göra det hon gör bäst: skriva om 1800- talets Bukarest (fliktexten upplyser om att hon forskat i 1800- talets vardagsliv och gett ut flera populära studier i ämnet). Det hade varit ett tacksamt grepp att nu låta 1897 års människor förklara tidens sedvänjor, tänkesätt, korsettmode och stadsplanering för besökaren från framtiden. Så enkelt gör dock Pârvulescu det inte för sig. Istället låter hon folk gå omkring och liksom tala i mungipan till dagens läsare. Det är minst sagt valhänt gjort.
En man upplyser i förbifarten sin egen hustru om hur gammal han är. Någon annan styr stegen till redaktionen för Universum, och tillägger tankfullt att det är ”den mest lästa tidningen i Bukarest”. I sin privata dagbok erinrar en flicka sig själv att hennes pappa är ”herr doktor Leon Margulis, överläkare med mottagning på Sankt Johannesgatan 8, bakom Nationalteatern”. Bra, då vet vi det.
”Livet börjar på fredag” är en av de första titlarna på det nya Bonnierförlaget 2244, med inriktning på litteratur från länderna kring Svarta havet (som är just 2244 meter djupt). Mircea Cartarescu har bidragit med ett artigt men förstrött förord.
På berättelsens sista sida framgår att texten vi just läst är ett romanmanus inskickat till ett förlag. Den fiktive förläggaren plockar fram sin största refuspenna: NEJ. Verklighetens förläggare har uppenbarligen inte haft samma goda omdöme.
