Må vara som det vill med det. John Grishams språk är alltid genomskinligt, och den nya romanen fungerar liksom Grishams tidigare utmärkt för de flesta åldrar.
Titelpersonen Theodore Boone skolkar gärna från skolan för att istället besöka domstolen i den slumrande småstaden i Södern, där han lever med sina föräldrar, båda småskaliga jurister som likt alla hjältar hos Grisham givit drömmen om den stora byrån och de gigantiska inkomsterna på båten. Även Theo börjar i det lilla med att erbjuda sina skolkamrater juridisk hjälp, alltifrån hjälp med att lösa ut förrymda och omhändertagna husdjur till att ge konkreta råd för att kamraternas föräldrar skall undgå hotande vräkning. På sin fritid ger han dessutom läxhjälp till hemlösa barn på ett härbärge, som delvis drivs med stöd från föräldrarna. John Grisham lever alltså upp till sin principfasta populism. Hans hjältar är som stigna ur en film av Frank Capra.
Dramat som rullas upp i den nya romanen kretsar kring en mordrättegång, det mest sensationella fallet den lilla staden haft på många år. Unge Theo får kontakt med ett vittne som har avgörande information, men vittnet befinner sig illegalt i USA och vågar inte träda fram. Rättegången och försöket att förmå den illegale att delge domaren vad han sett genererar dramatiken, och som vanligt är Grisham skicklig på att skapa spänning i de små, till synes obetydliga skeendena.
Inriktningen på de unga läsarna gör också att Grisham noggrant betonar att en rättegång inte ser ut som på tv. Det kuriösa är dock att romanen handlar om ett ”surprise witness” av det slaget som alltid dök upp i tv-serien om Perry Mason, men att Grisham trumfar in att det inte finns plats för sådana i rättsprocessen. Han visar istället hur dilemmat kan hanteras.
Grisham visar också sin pedagogiska nit i små kommentarer där han i förbifarten påpekar att det inte är självklart att trettonåringar skall ha egen mobiltelefon. Att en skum privatdeckare är den romanens ende rökare bekräftar Grishams puritanska moral.
Men inget av detta skrivs läsaren på näsan. John Grishams nya roman är ett ”entertainment”, för att anknyta till Graham Greenes beskrivning av sina thrillrar, ett av hans sedvanliga förströelseprojekt mellan de dickenska, genomfört problemdebatterande böckerna.
